.jpg?width=75&name=sigvardsson_220628_0008_small_webb%20(1).jpg)
.jpg?width=75&name=magnus%20andersson_550x550%20(1).jpg)
-4.png?width=75&name=MicrosoftTeams-image%20(3)-4.png)
På senare år har vår bransch genomgått en påtaglig förändring i hur vi gör för att leverera en kvalitetsbyggd inomhusmiljö. Människor har nu en bättre förståelse för hur kvaliteten på inneluften påverkar deras mentala hälsa. Och arbetsgivare börjar förstå den positiva inverkan den har på kvaliteten och produktiviten. Men varför är det viktigt att vi som byggnadsingenjörer uppmärksamma detta?
Att leverera en inomhusmiljö av hög kvalitet är en komplex uppgift som innefattar inte bara inneluftskvalitet, minimala bullernivåer och en behaglig temperatur utan även en hälsosam relativ luftfuktighet, rimliga nivåer av brukartäthet och åtgärder för att skydda den mentala hälsan.
Allt detta går numera under begreppet inomhusmiljökvalitet eller IEQ (Indoor Environmental Quality) och illustrerar hur brett byggnadstekniksspecialisternas område har blivit. I dag handlar vårt arbete om så mycket mer än att bara få luft av bra kvalitet i ett utrymme vid rätt temperatur.
Besparingar kan göras
Den globala recessionen 2008 ledde till unika nivåer av ”värdeanalyser”, som alltför ofta resulterade i svåra överväganden mellan att dra ned på kostnaderna för att hålla budgeten eller att ge den bästa lösningen för en byggnads brukare under hela livscykeln. Men för dessa individer har skillnaden mellan ”pris” och ”kostnad” aldrig varit större. Tyvärr har vi alltför många gånger sett hur man passerat gränsen i vår bransch, när denna enorma kommersiella press tvingat en entreprenör att bara fokusera på att säkra en order till lägsta möjliga pris.
World Green Building Council har dock räknat ut att ägare av kommersiella byggnader i snitt kan spara runt nio procent per år i driftkostnader om de förbättrar energieffektiviteten.
Om till exempel en byggnad bidrar till att personalen stannar för att de upplever den som en hälsosam, stimulerande och givande plats att arbeta på kan detta addera upp till 300 kronor per m2. Men den stora vinsten finns i produktiviteten. Om en förbättring av inomhusmiljön leder till 10 procent högre produktivitet skulle det kunna vara värt så mycket som 3000 kronor per m2 eller mer.
Nyckeln är att känna sig glad på jobbet
Att se till att människor känner sig glada på sin arbetsplats är därför värt mycket pengar. Mycket mer än att bara minska energikostnaderna. Men vi ska inte börja strunta i energi- och vatteneffektiviteten för det. Tvärtom. En bra effektiv drift är ett tecken på en byggnads totala kvalitet. Men om vi bara mäter vårt arbete utifrån detta underskattar vi vår större betydelse och byggnadsteknikens fulla potentiell.
WELL Building Standard, som utvecklats i Kalifornien, har börjat etablera sig i Europa. WELL-certifierade projekt har potential att tillföra ett ”mätbart värde” när det gäller byggnadsbrukares hälsa, välbefinnande och glädje enligt WELL Building Institute. Läs gärna mer om WELL i våra blogginlägg: En framtidsspaning om WELL i Sverige samt Vad är WELL och hur kan ventilationsbranschen bidra?
Produktiviteten påverkas
På punkten inneluftkvalitet och ventilation gör standarden gällande att ett välventilerat kontor kan fördubbla den kognitiva förmågan. När det gäller termisk komfort har det fastställts att personalens prestation sjunker med sex procent om det är för varmt på kontoret och med fyra procent om det är för kallt. Studier har också visat att höga nivåer av koldioxid (CO2) har en mycket negativ inverkan på den kognitiva förmågan och det strategiska tänkandet.
Medvetenheten om IEQ behöver bli större
I dag är människor mer medvetna om inomhusmiljön i byggnader tack vare all lättillgänglig information om temperatur, luftkvalitet, belysningsnivåer och så vidare i smartphones och andra bärbara enheter. Tidigare var det inte så många som funderade särskilt mycket över kvaliteten på inomhusmiljön. Men med dessa data börjar arbetsgivare förstå den positiva inverkan den har på kvaliteten och produktiviten.
Detta skapar stora möjligheter att sätta in åtgärder för bra luftkvalitet så tidigt som möjligt i projektet. Men det kräver också att tillverkaren hjälper till med konstruktionen på ett tidigt stadium eftersom det enda sättet att åstadkomma de bästa resultaten är att alla sluter upp bakom.
Framstegen inom reglerteknik, nätverksarkitektur och systemintegrering har gjort att värme, ventilation och luftkonditionering och andra byggnadssystem kan samverka och fungera effektivare än tidigare. I de flesta byggnader används dock fortfarande bara en bråkdel av den fantastiska teknik som finns tillgänglig i dag för att hjälpa brukarna att kontrollera och driva systemen mot optimal integrering och livscykelprestanda.
Ett bra exempel där vi på Swegon använder oss av den nya tekniken är vårt ESBO-verktyg som hjälper ägare och konstruktörer att välja de mest effektiva produkterna i ett modellerat utrymme. Det är ett fantastiskt sätt att utnyttja tillverkarens expertis så tidigt som möjligt i projekteringen och bör leda till att de bästa systemlösningarna specificeras.
Branschen har genomgått många förändringar genom åren, men vi har nog aldrig tidigare haft så stora möjligheter att använda den senaste tekniken som kan hjälpa oss att förbättra inomhusmiljön vi bor, studerar och arbetar i. Vi bör ta denna chans att påverka förändringen i en riktning som har en positiv effekt på det enda verkliga ”värde” vi borde fokusera all teknisk kompetens på – vår livskvalitet!
Vill du veta hur vi kan hjälpa dig skapa en inomhusmiljö av hög kvalitet?
