Rätt prioriteringar för att nå hållbarhetsmålen

Varje projekt har en beställare med en kravställning och målsättning för ett förväntat slutresultat. Varje projekt behöver ett antal tekniska installationer och ett antal aktörer som är engagerade för att få detta att hända. Varje aktör förstår sin roll i projektet, men det övergripande projektmålet har inte alltid sipprat ner igenom hela projektorganisationen. Detta kan innebära att enskilda aktörer gör val som påverkar möjligheten att uppfylla beställarens vision för projektet. Christoffer Lindström, marknads- och affärsutvecklingschef på Swegon Sverige, beskriver mer.

Genom ett projekt tas ett flertal beslut i olika led som rör många väsentliga parametrar – bland dessa funktionalitet, ekonomi och hållbarhet. Beslut fattas med varje aktörs bästa kunskap och vilja att leverera något bra för projektet, men krav och mål har inte alltid nått ut i hela projektorganisationen - vilket kan skapa problem. Låt oss förklara. 

Hur beslutsfattande påverkar kravställning och målsättning

Ett projekts budget har stor betydelse och påverkar därför mer eller mindre alla beslut. Det innebär, att om ekonomin trumfar alla andra parametrar, då är det ekonomin som indirekt beslutar även för dessa. Ett ekonomiskt fördelaktigt beslut kan därför komma att, på ett mindre positivt sätt, påverka funktionalitet och/eller hållbarhet. Ett sådant beslut behöver givetvis inte innebära att övriga parametrar blir dåliga, men oftast har både funktionalitet och hållbarhet ett pris. Förutom påverkan på parametrarna i sig, så kan många känna igen sig i att ett ekonomiskt beslut i ena stunden kan innebära ett oekonomiskt utfall i framtiden. Det finns alltså en risk att ett beslut idag gör att ett projekt missar flera mål imorgon.

På liknande sätt. Ett mer omfattande projekt idag har alltid ett tydligt specificerat energimål, och att säkerställa en energieffektiv byggnad kan spara fastighetsägaren mycket pengar på sikt. Samtidigt ses en energieffektiv byggnad oftast som mer hållbar. Det kan alltså upplevas som att många parametrar kan uppfyllas med ett klokt beslut som fokuserar på energieffektivitet. Men, en installation som utvecklats med den senaste tekniken för att åstadkomma låg energianvändning över tid, är inte alltid det billigaste alternativet vid investeringstillfället. Dessutom kan nyproducerade produkter lämna ett stort avtryck på miljön redan innan de tagits i bruk. Det senare har fått mycket fokus sedan hållbarhetsfrågan ökat i omfång och det inte längre bara ses till en driftsfas. Nu är en produkts klimatpåverkan i sin helhet av helt annan vikt och av större intresse.

Detta är inbyggt klimatavtryck

Att tillverka en produkt kostar resurser. Råvaruåtgång, transporter, tillverkningsprocesser mm. är delar som bidrar till en negativ klimatpåverkan redan innan en produkt börjat användas. Denna klimatpåverkan benämns samlat som inbyggt koldioxidutsläpp.

Sedan en tid finns en mängd nationella, regionala och globala lagkrav, exempelvis från EU, som fokuserar på att begränsa mängden inbyggd koldioxid. Detta relativt nya fokus, utöver energiförbrukning i drift, har fått branschen att börja använda måttet på inbyggd koldioxid som en del av redovisningen av en produkts totala miljöpåverkan.

Ett sätt att bestämma mängden inbyggd koldioxid är att låta en produkt genomgå en livscykelanalys (LCA). Resultaten av denna bör verifieras av en oberoende organisation och informationen ligger sedan till grund för en produkts EPD, Environmental product declaration. En EPD ger mycket information och bidrar till god transparens gällande inbyggd koldioxid. För att läsa mer om hur vi på Swegon jobbar med EPD:er klicka här.

Viktigt att notera, är att det inte finns ett samband mellan att de produkter som har bäst funktionalitet, eller som är mest energieffektiva, också har lägst inbyggt koldioxidutsläpp. Allt handlar om råvaror, materialval och produktdesign - delar som gör att olika produkter kan ha olika påverkan trots samma energieffektivitet eller funktion.

Ett hinder för hållbara projekt

Som vi indikerade tidigt i texten, så är det ofta svårt att tillgodose samtliga av de tre nämnda parametrarna – ekonomi, funktionalitet och hållbarhet – ofta måste något göras avkall på. Om vi nu tänker oss att det blivit fyra parametrar, de två första och sedan hållbarhet i form av energieffektivitet och hållbarhet i form av inbyggd koldioxid, så ser vi att det är det senare som ofta får stryka på foten. Klimatpåverkan från inbyggd koldioxid prioriteras ner till förmån för de andra parametrarna. Eller, så fattas ett beslut på goda grunder men utan full insikt i hur andra parametrar påverkas vilket kan göra det till ett sämre beslut sett ur ett helhetsperspektiv.

Vi tror, att för att branschen som helhet ska lyckas genomföra riktigt hållbara projekt måste inbyggd koldioxid balanseras in i projektens beslutsfattande. Det sker säkerligen en förflyttning i skrivande stund, men kan det finnas en risk att det sker på en övergripande strategisk nivå, och kanske för snabbt, för att nå ut i projektens alla delar? Kan det finnas en risk att aktörers uppgifter i ett projekt är så koncentrerade på en av beslutsparametrarna att det saknas incitament och/eller kunskap att prioritera annorlunda, t.ex. för att säkerställa minskad mängd inbyggd koldioxid? Vidare, kan det finnas en risk att ett bredare hållbarhetsfokus omedvetet kan missgynna projekt på ett sätt som vi ännu inte kan förutse?

Kommunikation för djupare förståelse

Swegon har lång erfarenhet i branschen och vi ser att kommunikation i många fall kan vara lösningen för att förstå hur olika beslut påverkar såväl delar av, som hela projekt. Viktigt för alla aktörer är att det finns regler och ramar för hur projektens krav och målsättningar ska kommuniceras och följas upp, detta för att ökad medvetenhet och samsyn ökar möjligheten att ta bra beslut och kompromissa på rätt grunder.

Med ovan sagt, och för att på allvar kunna ta oss an tuffa klimatmål och för att uppfylla framtida hållbarhetskrav, måste eventuellt hela projektarbetet förändras. Möjligen är det till och med nya, eller alternativa, entreprenadformer som är nyckeln till att kunna värdera och prioritera bland de, numera fyra, primära beslutsparametrarna. För till syvende och sist så vet vi att det är svårt att få allt, och vi är väl medvetna om att vi inte har hållbarhetsutrymme nog för att nedprioritera det inbyggda koldioxidutsläppet likt idag.