Vi slår hål på myterna om propan

Genom åren har EU-förordningar för syntetiska köldmedier såsom CFC, HCFC och HFC skärpts, vilket lett till att användningen av dem kraftigt begränsats eller till och med förbjudits. Och ytterligare en skärpning är på gång i och med den nya F-gasförordningen, vilken just nu debatteras hett.

Med denna bakgrunden har ett av de första naturliga köldmedier som provats – propan – seglat upp och blivit ett smart alternativ till många av dagens och framtidens värme-, kyl- och luftkonditioneringssystem. Men kunskapen i branschen om propan som köldmedium är fortfarande väldigt bristfällig och ett flertal myter är i omlopp. Här går vi igenom – och slår hål på – några av dem.

Myt: ”Propan är inte något köldmedium. Det är ett kolväte och går därför bara att elda med.”

Det här stämmer inte alls. Propan var en av de första kandidaterna till köldmedier. Det har en lång historia och är grundligt testat. Det har också utmärkta termodynamiska egenskaper som köldmedium och kan användas i en rad olika värme-, kyl- och luftkonditioneringssystem. Dessutom kan det användas effektivt i små mängder som köldmedium i en värmepump i stället för att förbrännas i stora mängder i en värmepanna. Tre kilogram propan räcker till att värma upp en liten byggnad under ett dygn om det eldas i värmepanna. Men det räcker också till att värma samma byggnad i fem år om det används som köldmedium i en värmepump.

Myt: ”Att använda propan som köldmedium är bara en tillfällig trend pådriven av miljörörelsen.”

Faktum är att Swegon nu ser propan som en långsiktig lösning som inte kommer ersättas inom överskådlig framtid. Propan används som köldmedium redan i dag, till exempel i kyldiskar i livsmedelsbutiker, i hushållsutrustning och i portabla luftkonditioneringsaggregat. Har du förresten någon gång kollat vad det är för köldmedium som används i kylen därhemma? Propanets andel växer också snabbt inom kommersiella komforttillämpningar. Och det pågående arbete med att förnya EU-reglerna kommer också göra att det vinner bred användning inom värme, kyla och luftkonditionering.

Myt: ”När det gäller naturliga köldmedier är koldioxid bättre än propan.”

Koldioxid (CO₂) är absolut ett bra köldmedium med en faktor för global uppvärmningspåverkan (GWP) på endast 1. Det används i många kommersiella kylsystem, där den redan har ersatt vissa syntetiska köldmedier. Men om vi tittar på värme- och luftkonditioneringsanläggningar har koldioxid några nackdelar, till exempel extremt högt arbetstryck med stundtals dålig verkningsgrad, som gör det lämpligt endast där höga temperaturlyft skall utföras eller om det finns möjlighet till återvinning.

Myt: ”Propan är för riskabelt att använda.”

Ska vi vara rättvisa så har alla köldmedier sina nackdelar. Om vi bortser från vissa syntetiska köldmediers miljöeffekter och bara fokuserar på naturliga köldmedier så kan vi se att koldioxidbaserade aggregat behöver ett tryck på upp till 90 bar och ammoniakbaserade aggregat har sina egna toxicitetsrisker. Men i jämförelse med det är propan ganska harmlöst. Jo, det är förstås brandfarligt. Men detta kan åtgärdas med riktlinjer och anvisningar för bästa tillämpning. Jämför till exempel hur man ska handskas med bränslepumpar på säkert sätt på en tankstation, som är klassat som ett explosivt område. Och chanserna är stora att du hemma redan har propan som du gärna eldar med på helgerna. En cylinder till en propan- eller i vardagligt språk: gasoldriven grill innehåller vanligtvis 5–10 gånger så mycket propan än vad en kylmaskin eller värmepump till din bostad skulle förbruka. Inom värme-, kyl- och luftkonditioneringssystem är propanet instängt i ett säkert slutet system med läckageövervakning och med komponenter konstruerade för att förhindra brand och explosioner. Och som tidigare nämnt har du förmodligen redan propan som cirkulerar i kylskåpet därhemma utan att du ens tänker på det.

Myt: "Införandet av ett nytt köldmedium i den här fasen skulle kunna bromsa in den nödvändiga omställningen från värmepannor till värmepumpar.”

Det stämmer att propan inte kan användas i alla värmesystem, till exempel takmonterade aggregat eller system med direkt expansion som VRF/VRV. Så i vissa tillämpningar kommer vi fortfarande behöva syntetiska köldmedier. Men till de flesta andra värmesystem är propan ett utmärkt alternativ och bidrar till omställningen från värmepannor till värmepumpar. Framförallt är propan en viktig faktor i EU-kommissionens initiativ ”renoveringsvågen”, vilket kommer göra att befintliga värmepannor snabbare kan ersättas med värmepumpar för höga temperaturer. I nyare byggnader arbetar distributionssystemet ofta vid låga till medelhöga temperaturer medan radiatorer i äldre byggnader ofta behöver vatten med högre temperatur (60–75 °C). I sådana byggnader är värmepumpar som använder propan en perfekt lösning eftersom de kan leverera lika varmt vatten som värmepannor. Värmepumpar som använder syntetiska köldmedier klarar inte detta om du inte väljer dyrare kaskadkopplade system.

Myt: ”Det här handlar bara om köldmedieaffärer. Nästa år lär det komma en ny generation köldmedium som gäller i stället för propan.”

På senare år har aktiviteten varit hög i köldmediebranschen. Många kemiföretag har satsat stora pengar på att utveckla ”det perfekta köldmediet”. Hittills har inget visat sig vara värt alla dessa investeringar. Dessutom är de redan befintliga syntetiska köldmedierna allt oftare föremål för nya bestämmelser i strävan efter att minska deras växthuseffekt. Med den senaste generationen syntetiska köldmedium med låg GWP (HFO, hydrofluoroolefin) finns även en ökad oro för att skadliga föreningar kan bildas vid nedbrytningen i atmosfären. Det naturliga köldmediet propan har inte något av de här problemen. Det är en fullt utvecklad lösning som inte kräver något långtgående utvecklingsarbete. Det finns redan i naturen och är klart att användas.

Propan är kort sagt här för att stanna.

Detta är en översatt text ursprungligen publicerad på engelska som ni kan finna här.