Propan, som först användes som köldmedium för över ett sekel sedan, har gjort comeback som den hetaste och den mest framtidssäkrade köldmediekandidaten. Säker för ozonskiktet, med försumbar inverkan på den globala uppvärmningen och har utmärkta termodynamiska egenskaper.
I några av de allra första luftkonditionerings- och kylaggregaten uppfunna i slutet av 1800-talet användes naturliga köldmedier som propan, ammoniak och svaveldioxid. Men det fanns då en stor fara vid hantering av dem ur säkerhetsaspekt då de var antingen giftiga eller brandfarliga och därmed svåra att hantera. På 1920-talet utvecklades och framställdes giftfria och icke brandfarliga syntetiska köldmedier som lanserades som så kallade ”säkerhetsköldmedier” och framåt skedde en gradvis övergång mot dessa. Under årens lopp kom har ett antal köldmedier lanserats såsom klorfluorkarboner (CFC exempelvis R22), klorfluorkolväten (HCFC exempelvis R407C).
Under 1980-talet upptäckte dock forskare att de syntetiska köldmedierna innehållande klor som läckte ut från kylutrustning orsakade stora skador på ozonskiktet, vilket ledde till utfasning av och förbud mot CFC och HCFC. För att minimera skadorna så utvecklades och lanserades fluorkolväten (HFC exempelvis R410A) men några år senare upptäckte man att denna köldmediegeneration, HFC starkt bidrog till den globala uppvärmningen. Nyligen har även den senaste generationen av syntetiska köldmedier fluorväteolefiner (HFO) tagits upp som ett möjligt hot mot människors hälsa eftersom de tenderar att i olika grad brytas ned till trifluorättiksyra (TFA).
Tillbaka till där det startade
Mot bakgrund av detta har industrin insett att det långsiktiga svaret inte kan vara ytterligare ett syntetiskt köldmedium. I stället har nu cirkeln slutits och vi börjar titta på de allra första köldmedierna igen. Framförallt propan, med köldmediebeteckningen R290.
Propan med kemisk förening C3H8, med tre kolatomer och åtta väteatomer uppkommer som kolvätebiprodukt från petroleumraffinering och naturgasproduktion. Det är en gas vid standardtemperatur och standardtryck men kan komprimeras till vätska. Den används redan i stor utsträckning i till exempel grillar, portabla spisar och för att driva fordon som bland annat bussar, gaffeltruckar, taxibilar och ismaskiner.
Har utmärkta termodynamiska egenskaper
Förutom att propan är billigt och naturligt förekommande med god tillgången så propan även utmärkta termodynamiska egenskaper som köldmedium och kan användas i en mängd olika applikationer. Den används redan som köldmedium i till exempel kylmontrar i livsmedelsbutiker och i kylskåp och portabla luftkonditioneringsaggregat. Vid ett eventuellt läckage har det ingen påverkan på ozonskiktet alls och nästan ingen påverkan på den globala uppvärmningen. Dessutom är gasen giftfri till skillnad från exempelvis ammoniak.
En framtidssäkrad lösning
Ett annat stort argument till propanens fördel är att det är en framtidssäkrad lösning. Restriktionerna för syntetiska köldmedier har skärpts genom åren och de är på väg att bli ännu hårdare reglerade och kanske tills slut förbjuds helt. Propan kommer inte att omfattas av den här typen av restriktioner eftersom det är en naturlig kemisk förening. Med andra ord har ett av de första köldmediealternativen i historien visat sig vara ett bland de bästa. Propan är här för att stanna.
Viktig del av den gröna omställningen
Swegon gör med bakgrund av detta stora investeringar i utveckling av propanbaserade lösningar. Vi både utvecklar produkter och stödjer omställningen i branschen. För att bidra till att tekniken kan antas på marknaden arbetar vi med webbaserade och fysiska utbildningar och tar fram riktlinjer och guider för en säker användning av propan som köldmedium. Propan är utan tvekan en viktig del av den gröna omställningen.
Kontakta oss om du vill veta mer om våra propanbaserade lösningar.
Läs bloggen i sin originalversion här (på engelska).