.jpg?width=75&name=sigvardsson_220628_0008_small_webb%20(1).jpg)
.jpg?width=75&name=magnus%20andersson_550x550%20(1).jpg)
-4.png?width=75&name=MicrosoftTeams-image%20(3)-4.png)
Den senaste uppdateringen av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) är mycket mer än bara en regeljustering – den visar tydligt att Europa är på väg att tänka om kring hållbarhet i bygg- och fastighetssektorn. Vår expert Mikael Börjesson, Director Future Solutions & Public Affairs på Swegon, beskriver hur det utökade direktivet lyfter inomhusmiljöns kvalitet (IEQ) och betonar att energieffektivitet inte längre får ske på bekostnad av ett bra inomhusklimat.
EPBD:s utveckling
Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) har genomgått en rejäl uppdatering, en sådan som bygg- och fastighetsbranschen förmodligen skulle beskriva som både omfattande och kanske till och med lite banbrytande. Sedan det första direktivet kom 2002 har det justerats några gånger, bland annat 2010 och 2018 inom ”Clean energy package”. Då infördes bl.a. krav på att alla medlemsländer skulle ta fram långsiktiga renoveringsstrategier för sina byggnadsbestånd.
Senare kom ytterligare en omarbetning, som slog fast att alla nya byggnader inom EU ska vara nollutsläppsbyggnader från 2030, och offentliga byggnader redan från 2027.
Hittills har mycket av fokus legat på energieffektivitet. Men med de senaste ändringarna i EPBD 2024/1275 har direktivet fått ett bredare perspektiv. Nu tas även inomhusmiljöns kvalitet (IEQ) in som ett juridiskt krav, och det införs mer detaljerade regler för inspektioner. Kort sagt: energibesparingar får inte längre ske på bekostnad av ett bra och hälsosamt inomhusklimat för dem som vistas i byggnaden.
Vad innebär den utökade definitionen av tekniska system?
En annan viktig nyhet i direktivet är att begreppet ”tekniska byggnadssystem” har fått en mycket bredare betydelse. Tidigare handlade det mest om värme, kyla och ventilation. Nu omfattar det betydligt fler smarta och moderna lösningar, till exempel:
• Förnybar energi på plats, som solvärme och andra system som producerar mer än bara el.
• Energilagring, till exempel batterier, olika typer av värmelagring och lagring i akviferer.
• Byggnadsautomation och smarta styrsystem (BACS) med fler och mer avancerade funktioner än tidigare.
Tekniska system är inte längre bara de traditionella installationerna, det handlar nu om ett helt ekosystem av teknik som tillsammans ska göra byggnader mer hållbara, flexibla och smartare att använda.
Fokus på IEQ
Inomhusmiljöns kvalitet har länge varit något man pratat om som en balanspunkt i diskussioner om energi. Många inom branschen, forskningen och hälsoområdet har i åratal lyft hur faktorer som temperatur och luftfuktighet direkt påverkar både vårt välbefinnande och vår produktivitet.
Med den senaste omarbetningen av EPBD definieras IEQ formellt för första gången, som:
"En bedömning av hur miljön inne i en byggnad påverkar människors hälsa och välbefinnande, utifrån faktorer som temperatur, luftfuktighet, ventilation och eventuella föroreningar.”
Men det stannar inte vid en definition. Det här markerar ett tydligt skifte: IEQ är inte längre bara något vi pratar om, det är ett krav. Det innebär att övervakning och styrning av inomhusluftens kvalitet blir obligatoriskt, och att både nya byggnader och renoveringar måste prioritera lösningar som säkerställer en sund och behaglig miljö inomhus.
I praktiken bekräftar det något som forskningen och många framåtblickande aktörer har sagt länge: energieffektivitet och människors välbefinnande måste gå hand i hand.
Nya inspektionskrav
Principerna för uppföljning har också uppdaterats. Det som tidigare var ett ganska snävt fokus har nu breddats ordentligt och omfattar både ventilation, kombinerade system och nya krav på tröskelvärden, intervaller och vad som faktiskt ska ingå i en inspektion.
Tröskelvärde: Gäller för system som tillsammans har minst 70 kW i värme- och kylkapacitet.
Inspektionsfrekvens: Minst vart femte år för mindre byggnader och vart tredje år för större.
Utöver detta ska inspektionerna också titta på:
• Inomhusmiljöns kvalitet
• Hydronisk injustering
• Möjligheten att använda lågtemperatursystem
• Hur förnybar energi kan integreras
Tanken med de nya kraven är inte bara att uppfylla regler för sakens skull. De är framtagna för att säkerställa att omställningen till mer klimatvänliga byggnader också leder till bättre komfort och hälsa för människorna som vistas i dem, inte tvärtom.
En annan framtid
Detta borde inte komma som en överraskning för branschen. Byggnader och fastigheter står för 40 % av de globala CO₂-utsläppen, och det gemensamma fokuset på energieffektivitet och inomhusklimat gör det lättare att se hållbarhet ur ett helhetsperspektiv. Samtidigt blir detta en skjuts framåt för att utveckla nya produkter och smarta system, särskilt inom byggnadsautomation och intelligent styrning. Digitaliseringen kommer att spela en nyckelroll och göra det enklare både att minska energianvändningen och att skapa ett optimalt inomhusklimat för alla som vistas i byggnaderna.
Nyfiken på mer? Se vårt webbinarium och få en djupare förståelse för varför energieffektivitet och inomhusklimat hänger så tätt ihop.
