Kan lönsamt också vara hållbart?

För två år sedan publicerade vi ett blogginlägg som handlade om huruvida behovsstyrt inomhusklimat är en lönsam investering. Jag blev nyss ombedd att göra en tillbakablick och, med ett par års perspektiv, kommentera huruvida ämnet fortfarande är aktuellt och/eller om det har skett några förändringar som påverkar bloggens relevans.

Om pennan på nytt hade vilat i handen hade bloggen omformulerats och rubriken hade gått från att retoriskt undra om behovsstyrt inomhusklimat är en lönsam investering, till att istället fråga om behovsstyrt inomhusklimat är en hållbar investering.
Vi tar oss igenom det.
 
Många fastighetsbolag, likt en mängd andra organisationer och verksamheter, står inför utmaningen att anpassa sin verksamhet för att bidra till ett mer hållbart samhälle och för att medverka till att FN:s globala hållbarhetsmål uppnås. Vanligt återkommande målsättningar på fastighetsbolagens hållbarhetsagendor är minskad energianvändning i fastigheter, lägre klimatpåverkan vid ny- och ombyggnation samt, inom en inte alltför avlägsen framtid, netto noll koldioxidutsläpp. Till detta är det viktigt att understryka att, för ekonomisk hållbarhet är det oerhört viktigt att hyresgästerna stannar länge, och det gör de om de är nöjda. Samtidigt strävar ett flertal fastighetsbolag efter en ökad andel certifierade fastigheter, något som till del är drivet av möjligheten att erhålla grön finansiering.

Energiförbrukning, inomhusklimat och hållbarhetsmål

Tillbaka till hållbarhetsmålen. Några av FN:s globala mål för hållbar utveckling inom ramen för agenda 2030 är särskilt intressanta i en kontext av utveckling och förvaltning av fastigheter. Möjligheterna att bidra till nedan mål är goda:

•    Mål 3: God hälsa och välbefinnande
•    Mål 11: Hållbara städer och samhällen
•    Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
•    Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Så till den nya frågeställningen ovan - är det hållbart att investera i behovsstyrt inomhusklimat? Kan valet av lösning för inomhusklimat bidra i omställningen till en mer hållbar utveckling? Skulle en sådan investering till och med kunna finanserias med grön finansiering?

För att svara på det, bör några saker tydliggöras. I västvärlden står fastigheter för cirka 40% av energiförbrukningen, den energi som går åt för att ventilera, värma och kyla utgör hela 15%. När energieffektiviserande åtgärder vidtas är ventilationen inte sällan det område som kan generera högst energibesparing. Det beror på att äldre fastigheter ofta överventileras och att förmågan att ventilera, värma eller kyla utifrån behovet inuti byggnaden fattas. Enkelt, behovsstyrning saknas. 

En annan grundläggande aspekt att känna till är att människor i västvärlden spenderar nära 90% av sin tid inomhus - att må bra och trivas i inomhusmiljön kan alltså vara avgörande för FNs tredje mål ovan.

På Katedralskolan i Linköping uppgår energibesparingen till hela 70%, eller 445 MWh per år. Detta delvis som ett resultat av att de äldre ventilationsaggregaten byttes till en ny lösning med högeffektiv värmeåtervinning, men också tack vare satsningen på ett energieffektivt behovsstyrt inomhusklimatsystem. Det skulle med 2022 års genomsnittliga elpris motsvara en besparing om ca 500 000 kr per år* eller med Naturvårdsverkets riktlinjer 40 000 kg CO2-ekvivalenter per år**. Det är en minskning som motsvarar fem genomsnittliga svenskars konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp.   Energibesparingen var alltså markant och samtidigt upplevde såväl personal som elever på skolan en tydlig förbättring av inomhusklimatet, de blev nöjdare.

Det går alltså att minska energianvändningen avsevärt, utan att tumma på inomhusklimatet och på så sätt säkerställa nöjda hyresgäster. Allt detta anknyter tydligt till samtliga av FN:s hållbarhetsmål som nämndes ovan. 

Från lönsamt till hållbart
Att miljöcertifiera en fastighet är att verifiera hur hållbar den är. Inomhusklimat och energiprestanda är centrala beståndsdelar i samtliga certifieringsprogram, och genom att förse en byggnad med ett behovsstyrt inomhusklimatsystem skapas en ypperlig grund för såväl certifiering som höga betygsnivåer. Vidare har en fastighet med god energiklass och som byggts efter en godkänd miljöcertifiering av tillräckligt hög nivå goda möjligheter att erhålla grön finansiering. Även renoveringar, som kanske inte uppnår de första kriterierna om god energiklass och hög miljöcertifiering kan erhålla grön finansiering om den beräknade årliga energieffektiviseringen uppnår vissa krav. Som visat ovan, kan ett behovsstyrt inomhusklimat bidra till betydande energibesparingar och därmed vara en åtgärd med höga chanser att kvalificeras som en grön investering.

Jag skulle med samtliga av ovan argument vilja hävda att den tidigare bloggen med fokus på en ekonomisk investering är relevant, men jag menar också att det är mer än så - det är hållbart att investera i behovsstyrt inomhusklimat då det kan generera en avsevärd minskning av energiförbrukningen och samtidigt ge positiva hälsoeffekter tack vare ett bra inomhusklimat – faktorer som båda är starkt kopplade till en ekonomisk hållbarhet.

Läs mer om behovsstyrt inomhusklimat här, och här är det första blogginlägget som publicerades för ett par år sedan.

* Beräknat med genomsnittspriset för el år 2022 i Sverige på 107,13 öre/kWh
** Enligt Naturvårdsverkets vägledning, utsläppsfaktor 90 kg CO2-ekvivalenter per MWh för el