.jpg?width=75&name=sigvardsson_220628_0008_small_webb%20(1).jpg)
.jpg?width=75&name=magnus%20andersson_550x550%20(1).jpg)
-4.png?width=75&name=MicrosoftTeams-image%20(3)-4.png)
Spiskåpans huvudfunktion är att föra bort matos och fukt från köket vid matlagning och skall placeras vid matlagningsplatsen ovanför spisen. Hur bra den fyller sin funktion beror på ett antal faktorer.
Bäst funktion får man om spisen och spiskåpan är placerad i ett hörn, men det vanligaste är antingen längs med en vägg med spiskåpan placerad mellan överskåpen, eller en så kallad köksö. Det innebär att spiskåpan hänger fritt i luften ovanför spisen utan några omgivande väggar. Funktionsmässigt är det den absolut sämsta placeringen för att uppnå en effektiv uppfångningsförmåga av matos.
Det finns idag inga tydliga krav på vilken prestanda en kökskåpa i en bostad skall ha, endast att den skall ha ”god uppfångningsförmåga”. Se utdrag ur gällande BBR nedan.
Det är med andra ord upp till kunden/byggherren att bestämma vilken prestanda som skall uppnås för spiskåpan.
Hur mäter man då prestandan i en spiskåpa? Osuppfångningsförmåga mäts i procent (%) och anger den andel av matoset som kommer från grytorna som faktiskt sugs upp av spiskåpan vid ett visst luftflöde. Ökar man luftflödet, så ökar prestandan, men då ökar även energianvändningen och ljudnivån. Man vill därför uppnå så hög osuppfångning vid så lågt flöde som möjligt.
För att man som kund skall kunna jämföra olika spiskåpors prestanda så finns det en standard som alla producenter skall använda sig av som beskriver hur man skall testa och redovisa sin produkt.
De tidigare standarderna IEC 61591:2005 och SS EN 13141-3:2004 är från och med 2017 ersatta med nu gällande standard som alla producenter måste förhålla sig som har beteckningen SS EN 13141-3:2017.
Den nya standarden skiljer sig väldigt lite från de tidigare förutom på en väsentlig punkt. I den nya standarden har man infört en störning i form av en skiva som förs fram och tillbaka framför spisen för att simulera människor som rör sig kring spisen och därmed skapar turbulens i luften runt spiskåpan.
Utdrag ur IEC 61591:2015 / Utdrag ur SS EN 13141-3:2017
Denna skillnad får dock en radikal påverkan på resultatet, det vill säga den procentuella mängd matos som spiskåpan fångar upp. En spiskåpa som har uppmätt 84% osuppfångnings förmåga vid 30 l/s enligt den gamla standarden når bara 56% uppmätt med den nya standarden! Det är därmed uppenbart att man inte kan jämföra prestanda redovisat utifrån den gamla standarden med prestanda redovisat utifrån gällande standard.
Utdrag ur produktblad från Swegons spiskåpa Tango
En annan viktig punkt är avståndet från spishällen till spiskåpan. Standarden, både den äldre och den gällande anger ett mått om 600 mm mellan spishäll och underkant spiskåpa. Om man frångår detta och exempelvis mäter med spiskåpan monterad på ett lägre avstånd, så uppnår man naturligtvis ett bättre resultat, men man frångår samtidigt standarden och omöjliggör för kunden att kunna göra en rättvis jämförelse. Man kan även testa spiskåpan för andra montagehöjder, men 600 mm skall alltid testas och redovisas.
Utdrag ur SS EN 13141-3:2017
Krångligt? Inte alls! Den enkla frågan man skall ställa till alla producenter är:
”Vid vilket luftflöde uppnår spiskåpan minst xx% osuppfångningsförmåga enligt gällande standard SS EN 13141-3:2017 vid en montagehöjd av 600 mm.”
Ju lägre flöde som behövs för att uppnå 75% ossuppfångning, desto bättre prestanda.
