.jpg?width=75&name=sigvardsson_220628_0008_small_webb%20(1).jpg)
.jpg?width=75&name=magnus%20andersson_550x550%20(1).jpg)
-4.png?width=75&name=MicrosoftTeams-image%20(3)-4.png)
Att välja systemlösning för inomhusklimat för en byggnad, våning eller rum är ofta en svår uppgift. Det finns nästan oändligt många lösningar att välja på och ett stort antal förutsättningar och krav man måste ta hänsyn till för att skapa en bra och godkänd lösning. Geografi, användning, budget, lagar och komfortkrav är bara några av de frågeställningar en VVS-konsult måste ta hänsyn till när en byggnad ska projekteras. Att i denna komplexa miljö ändå kunna välja rätt systemlösningar redan tidigt i processen sparar tid och minskar stressen för alla inblandade – och här är vi nu närmare en lösning.
Vad behöver vi beräkna?
Olika klimatberäkningar som behöver göras är kylbehov, värmebehov och energiberäkning. Ibland vill man även se vad blir det för temperatur med en viss installerad effekt, något av en omvänd effektbehovsberäkning. Energiberäkningen gör man oftast för att se hur mycket energi byggnaden använder. Här används ofta varken max- eller minbehov utan en samtidighet på 60%. Genom att göra energiberäkningar ser man hur olika funktioner och lösningar påverkar driftkostnaden
Varför bör vi beräkna?
För i stort sett alla byggprojekt finns en mängd olika krav som måste uppfyllas. Det finns lagstadgade krav för inomhusklimat att det är rätt temperatur, låg lufthastighet, hygienisk luft samt att byggnaden inte använder för mycket energi. Dessutom brukar beställaren av byggnaden ha egna krav som går utöver det lagstadgade kraven, t.ex. gällande komfort. Ofta vill man också profilera sig genom att uppfylla något certifieringsorgans olika klasser, såsom LEED, BREEM eller Passivhus.
Det finns många idéer om hur man kan minska en byggnads effekt- och energibehov. Det påverkar byggnadens skal, såsom isolering, fönstertyper och solavskärmning, och det gäller även inomhusklimatlösningen – där viktiga frågor är ifall man ska tillämpa konstantflöde (CAV), variabelt flöde (VAV) eller behovsstyrt flöde (DCV), och om kyla ska distribueras via luft eller vatten och uppvärmning via golvvärme, radiatorer eller komfortmoduler.
Vad som är rätt alternativ för alla dessa frågor skiljer sig från byggnad till byggnad. Det som passar för en byggnad kanske inte är lika effektivt för en annan byggnad. Att använda sig av överslagsvärden och erfarenhet är ofta en bra metod för att stämma av att man fått fram rimliga värden. Skiljer sig klimatberäkningen från ens erfarenhetsvärden bör man gå tillbaka och kontrollera varför. Men enbart överslagsvärdena resulterar ofta i en överdimensionering med en onödigt dyr och platskrävande installation, så för att öka noggrannheten är det lönsamt att göra klimatberäkningar. Man behöver inte beräkna alla rum, istället kan man använda några av de vanligast förkommande och mest utsatta rummen som typrum.
Hur beräkna på bästa sätt?
Det finns olika metoder man kan använda för att hitta en lösning. Många gånger gör man helt enkelt som man brukar göra, och väljer en systemlösning för huset som är välbeprövad. När man kommer till dimensionering sker mycket av detta idag med erfarenhetsvärlden. Dessutom multiplicerar man ofta med en säkerhetsfaktor i flera led, vilket ofta leder till gravt överdimensionerade anläggningar, ofta 40-50% mer än vad som egentligen behövs, vilket kräver mer utrymme i byggnaden, blir dyrare i inköp och ger dålig driftsekonomi.
Anledningen till att man ändå arbetar på det här sättet, är att alternativet ofta kräver beräkningsprogram som är både dyra och avancerade. För att klara av att göra beräkningarna måste man skaffa sig kunskap om hur man använder mjukvaran och sedan arbeta kontinuerligt i beräkningsprogrammet för att hålla igång kunskaperna. Är klimatberäkningarna dessutom tidskrävande, så hoppar man ofta över eller förenklar beräkningen för att det inte finns tid i projektet.
Bryt mönstret – prova Swegon ESBO!
Swegon ESBO är ett av många klimatsimuleringsprogram. Det skiljer sig dock från mängden på så sätt att det är utvecklat för att vara enkelt att göra sig hemmastadd i och ge snabba resultat. Det ska dessutom leverera överskådliga jämförelser mellan olika lösningar, materialval eller system och se hur det påverkar effekt- och energibehov. Exempelvis ska man kunna få fram konkreta skillnader mellan att välja CAV, VAV eller DCV som styrprincip i ventilationen.
Swegon ESBO Light är gratis att ladda ner och finns tillgängligt på Swegons hemsida. Om man senare upptäcker att man har behov av flera funktioner kan man uppgradera till en betalversion av Swegon ESBO. Nästa steg i kunskapstrappan är IDA ICE Standard, här finns ännu mera möjligheter och blir man riktigt intresserad av energiberäkningar kan man växla upp till IDA ICE Expert. En stor fördel är att alla nämnda program har samma beräkningsmotor och är kompatibla med varandra, så det exempelvis går att öppna en Swegon ESBO Light fil i IDA ICE Expert.
Vill du veta mer om Swegon ESBO?
