.jpg?width=75&name=sigvardsson_220628_0008_small_webb%20(1).jpg)
.jpg?width=75&name=magnus%20andersson_550x550%20(1).jpg)
-4.png?width=75&name=MicrosoftTeams-image%20(3)-4.png)
Renoveringsvågen kommer att sätta standarden för renoveringsprojekt inom Europeiska unionen under kommande år, och vi kommer att leva med resultaten i årtionden. Men finns det en risk att vi tittar på renoveringar i alltför snävt perspektiv? Vad kan vi som är yrkesverksamma inom byggsektorn göra för att utnyttja initiativets hela potential?
Renoveringsvågen
I mitten av oktober presenterade Europakommissionen sin strategi för en renoveringsvåg för att förbättra byggnaders energiprestanda. Byggsektorn har enorm potential för energi- och utsläppssparande och detta är ett viktigt steg för att EU ska nå sitt mål för ett klimatneutralt Europa till 2050.
Byggsektorn svarar för mer än en tredjedel av utsläppen inom EU och omkring 75 % av de befintliga byggnaderna är energiineffektiva. En uppskattning visar att 85–95 % av dem kommer att finnas kvar 2050. Detta innebär att det inte räcker att fokusera på energieffektiv nybyggnation – vi behöver massiva renoveringssatsningar för att nå våra energi- och klimatmål.
Kommissionen planerar att renovera 35 miljoner byggnader
Idag genomgår omkring 11 % av byggnadsbeståndet i EU någon form av renovering, men denna renovering påverkar mycket sällan byggnadens energieffektivitet. Kommissionen planerar att fördubbla antalet energirelaterade byggnadsrenoveringar inom EU – för nuvarande bara 1 % – genom att uppgradera 35 miljoner byggnader till 2030.
Renovering kan vara komplex och försvåras av olika hinder. Renoveringsvågen har som mål att avhjälpa dessa hinder genom förenklade finansieringsregler, en satsning på energiprestandacertifikat för byggnader samt en strävan att utvidga marknaden för hållbara byggnadsprodukter och -tjänster.
Offentliga byggnader prioriteras
Finansieringen ska prioritera renoveringar som avhjälper energifattigdom, för att hjälpa de 34 miljoner européer som har svårt att betala sina uppvärmningskostnader, säger Kommissionen. Andra fokusområden är offentliga byggnader, som skolor, sjukhus och administrationsbyggnader, samt förorenande värmesystem.
Renoveringsvågen kommer att ge en skjuts åt byggsektorn och stärka Europas industriella konkurrenskraft i det postpandemiska ekonomiska landskapet. Renoveringsvågen kan leda till ytterligare 160 000 arbetstillfällen inom EU:s byggsektor.
Hur kan vi få den att åstadkomma verklig förändring?
Renoveringsvågen kommer förmodligen att få mycket stor verkan på den primära målsättningen – energieffektivitet – och den är ett utmärkt initiativ för att öka miljötänkandet inom branschen. Men när vi arbetar med miljöfrågor ska vi inte glömma inomhusmiljön. När nu renoveringsprojekt inleds i aldrig tidigare skådad omfattning, får vi inte fokusera alltför snävt enbart på energiaspekter, eftersom det inte är den enda utmaning vi står inför.
Undermålig inomhusmiljö orsakar redan idag hälsoproblem och gör oss mindre produktiva på arbetsplatserna och mindre receptiva som studenter i skolorna. Renoveringsvågen är inte bara en sällsynt möjlighet att förbättra våra byggnaders energieffektivitet, den medför också ett fantastiskt tillfälle att förbättra inomhusmiljöerna, och i tekniskt avseende hänger dessa aspekter nära samman. Idag finns smarta produkter och system som löser båda problemen, och vi måste ha båda dessa målsättningar i åtanke samtidigt. Vi kommer att leva med resultaten av dessa renoveringar i många år, så vi bör se till att göra det bästa av dem.
Renoveringsvågen kommer att påverka de flesta av Europeiska Unionens 445 miljoner medborgare och 90 miljoner studenter och elever på något sätt, på arbetet eller i skolan, så föreställ er vad bättre hälsa och produktivitet kommer att innebära – så låt oss ta itu med arbetet och inkludera inomhusklimatet i renoveringsvågen!
