.jpg?width=75&name=sigvardsson_220628_0008_small_webb%20(1).jpg)
.jpg?width=75&name=magnus%20andersson_550x550%20(1).jpg)
-4.png?width=75&name=MicrosoftTeams-image%20(3)-4.png)
Ventilation i bostäder är ett stort kunskapsområde och alla de bokstavsförkortningar som förekommer i diskussionen gör det inte lättare att överblicka. Här nedan följer en kort genomgång av fem olika nyckelbegrepp som ofta återkommer när man diskuterar ventilation i flerbostadshus, och vad man bör tänka på när man stöter på dem.
DCV står för Demand Controlled Ventilation, eller behovsstyrd ventilation, och innebär i korthet att ventilationen anpassas efter hur stor belastningen i lokalen är. Systemet har sensorer som mäter inneklimatet och anpassar tillförseln av frisk luft steglöst, så nivån är precis lagom i förhållande till antalet personer och verksamheten i rummet. DCV ser till att hålla energiförbrukningen minimerad, utan att tumma på klimatet i rummet. DCV nämns ofta i kontrast till CAV, Constant Air Volume, som innebär att ett och samma luftflöde ventileras hela tiden, oavsett behov. Ibland nämns också VAV, Variable Air Volume, som innebär att luftmängden varieras, men till skillnad mot ett DCV-system så styrs ett VAV-system inte direkt mot behovet i lokalen, utan t.ex. med en enklare timer-funktion.
FTX kan utläsas som från- och tilluft med värmeåtervinning, och är en term som ofta associeras med luftbehandlingsaggregat. Med ett FTX-aggregat ser fläktarna till både tillföra och suga ut luft ur byggnaden, vilket gör det möjligt att få full kontroll på ventilationen i huset. Samtidigt återvinns energin i rumsluften, istället för att bara blåsa ut den och ”elda för kråkorna”. Till skillnad mot enklare system, där friskluft t.ex. tillförs via fönsterventiler, så får man även ett mer komfortabelt inomhusklimat, utan kalldrag och med bättre kontroll på luftfuktigheten.
SFP är en förkortning för Specific Fan Power, vilket enkelt uttryckt är ett mått på hur mycket elenergi som går åt för att driva fläktarna i ett luftbehandlingsaggregat. Ju lägre tal, desto energisnålare transport av luft. Det gäller dock att balansera SFP-talet mot verkningsgraden på luftbehandlingsaggregatets värmeväxlare. En effektiv värmeväxlare återvinner värmeenergi mellan frånluft och tilluft, men skapar luftmotstånd som gör att fläktarna får jobba hårdare. Ställer man för ensidigt hårda krav på ett lågt SFP-värde, så kan det innebära att man får svårt att uppnå en god nivå av energiåtervinning, och vice versa. Ett bra sätt att hitta rätt balans och att skapa den mest energismarta helhetslösningen, är att ta fram en energikalkyl från aggregattillverkarens produktvalsprogram för att se vilken lösning som är bäst på sikt.
LCC – Life Cycle Cost, livscykelkostnad, är en beräkning av totalkostnaden för en viss produkt eller systemlösning under dess livstid, inklusive dels den initiala investeringen, dels de energikostnader, underhållskostnader m.m. som tillkommer på sikt. För en bra LCC-kalkyl så är det viktigt att inte bara se till den kortsiktiga investeringskostnaden, utan att välja ventilationssystem med produkter som är lätta att underhålla, som har god kvalitet och minimerar energikostnaderna. Väljer man produkt enbart på den initiala prislappen, så riskerar man få betala tillbaka den kortsiktiga besparingen mångdubbelt om, i form av kostnader för underhåll, reparationer samt el- och värmeenergi.
ROT – står för renovering, ombyggnad och tillbyggnad, och i ROT-projekt för bostäder så är ofta ventilation en viktig pusselbit. Bostäder sticker idag ut som en byggnadstyp där starkt föråldrade ventilationssystem fortfarande är vanliga, så när man renoverar är förbättringspotentialen ofta stor. Värmeåtervinning saknas i många fall, det kan finns radon-problem och komforten för de boende är ofta bristfällig, med kalldrag och fukt. Beroende på hur byggnaden och behoven ser ut så finns dock flera olika typer av ventilationssystem som löser problemen.
