.jpg?width=75&name=sigvardsson_220628_0008_small_webb%20(1).jpg)
.jpg?width=75&name=magnus%20andersson_550x550%20(1).jpg)
-4.png?width=75&name=MicrosoftTeams-image%20(3)-4.png)
Det första man borde göra när man ska skriva om trender inom värme, ventilation och luftkonditionering är väl att fråga ChatGPT – vilket i sig är en trend. Jag är dock ganska säker på att vi alla redan vet att energieffektivitet, luftkvalitet och smarta system är viktiga, så det är nog inte till någon större hjälp. Trenderna som genereras av ChatGPT är – som allt annat den genererar – i grunden baserade på en något gammal genomarbetad version av internet. Eventuella resonemang om trender grundas på ett hopkok av befintliga dokument. Allting den producerar uttrycks dock på ett mycket självsäkert och övertygande sätt, så det är lätt att sätta hög tillit till det.
Jag heter John och jag jobbar med digitaliseringen inom värme-, ventilations- och luftkonditioneringsbranschen. Därför handlar min trendspaning också just om detta. De tre tydligaste trenderna jag ser är, utan någon särskild rangordning:
Dataaggregering. Många fastighetsägare vill av en mängd olika skäl samla alla tänkbara data från utrustning i en byggnad på ett och samma ställe. I åratal har produkter existerat i silon. Genom att samla alla data kan man komma till nya insikter. Om informationen som samlas in är av rätt kvalitet kan den också användas framgångsrikt i andra syften. Till exempel kan man undvika dubbletter av givare, vilket minskar byggnadens inbäddade koldioxid. Maskininlärningsalgoritmer kan tillämpas på datamängden för att optimera byggnadens prestanda. Vissa föredrar att använda molnet för aggregering av data medan andra anser att data bör stanna i byggnaden. Olika angreppssätt men med samma mål. Att aggregera byggnadsdata gör det enklare att jämföra olika byggnaders prestanda samtidigt som bästa praxis kan tillämpas på byggnader med sämre prestanda. Men alla vitt skilda produktegenskaper och systemfunktioner kan göra det svårt att jämföra. Detta tar oss till den andra trenden.
Förenkling. Värme-, ventilations- och luftkonditioneringsutrustning har mer funktioner än Södra ishavet har krill – och det är många. Olika konsulter har sett ett behov av olika sätt att lösa samma saker. Och tillverkare har varit kvicka att se en konkurrensfördel med att ha funktioner som ingen annan har. Men jag hör fler och fler säga att de vill ha enklare lösningar. En anledning är att de vill kunna jämföra funktioner och även få tillgång till mer avancerad logik utöver själva utrustningen. Och om utrustning från olika tillverkare varierar väldigt mycket så blir det förstås svårare. Fastighetsägare tittar också på ekosystemen för smarta hem, där den relativt nya kommunikationsstandarden Matter – som gör att många olika produkter kan interagera – vinner allt större mark. För att alla dessa ekosystem ska fungera smidigt visar produkter öppet vilka funktioner de har och möjliggör utbytbarhet. Och om produkter delar samma funktioner hjälper det till att uppnå enhetlighet och enkelhet. I stället för att konkurrera om antalet funktioner kan produkter konkurrera om hur lätta de är att interagera med och hur bra medspelare de är i ett ekosystem. En av de eftertraktade funktionerna i byggnader är följande trend.
Behovsrespons. De höga elpriserna har gjort det alltmer angeläget att kunna styra sin elektriska utrustning efter timtaxan. Nya bestämmelser kommer innebära 15-minuterspriser i stället för timpriser. I vissa fall med viten om en bestämd nivå överskrids, vilket gör det ännu mera intressant. Beroende på värmesystemets utrustning kan det röra sig om så mycket som 80 procent av en byggnads effektförbrukning. Det gör det till en utmärkt möjlighet till topplastutjämning. Att sänka fläkteffekten i luftbehandlingsaggregat eller stänga av en elektrisk värmare kan snabbt minska förbrukningen. Givetvis kan detta påverka inomhusmiljön, men detta går att hantera om det bara sköts på rätt sätt. Ibland finns det ett överskott av el och man kan till och med få betalt för att förbruka lite mer. Funktioner som det här hjälper till att stabilisera elnätet och sänker elpriserna, vilket är rätt coolt.
Det finns säkert många andra trender värda att hoppa på men jag saknar vissa trender som jag skulle vilja se. Som ett större fokus på vad driftkostnaden för värme, ventilation och luftkonditionering blir per person, till exempel, i stället för att bara titta på kostnaden per kvadratmeter. Jag har hört talas om fall där man tyckt att kyleffekten varit för hög per kvadratmeter för att kontoret varit så fullbelagt (fler människor, högre värmelast). Men hade man tittat på kostnaden per person så hade den inte alls varit särskilt hög. En större lokal med samma effektförbrukning och lika många personer skulle inte bli hållbarare, snarare tvärtom.
Jag skulle vilja se många nya byggnader som är väldigt energieffektiva. Det skulle vara spännande att jämföra en byggnads faktiska prestanda med vad som är bäst i teorin i stället för än en godtyckligt uppskattad effekt per kvadratmeter. Det måste finnas ett teoretiskt minimalt energibehov för att ventilera, värma och kyla alla typer av byggnader och det skulle vara intressant att jämföra det med verkliga fall. Det kanske är lite hypotetiskt och nördigt.
Men i dag om ett år finns det en chans att delar av denna trendspaning dyker upp i ett svar från ChatGPT, men förmodligen på ett mycket mera självsäkert och övertygande sätt.
Läs mer om digitalisering, byggnader och värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem i vår guide.
