Små åtgärder för att minska energiförbrukningen - intervju med Anders Hultman

Aldrig förr har väl ämnet energi fått så mycket uppmärksamhet som idag. Vi omges konstant av nyheter, debatter och digitala verktyg som informerar oss om energi. Om priset på den, förbrukningen av den eller bristen på den. Det kan vara svårt att ta in allt och veta vad man kan göra för att minska sitt energiberoende. Framförallt i byggindustrin och inom värme, ventilation och luftkonditionering. Där är det en hårfin balans mellan att spara energi och att skapa ett inomhusklimat där människor kan må bra.

När Anders får frågan vad man kan göra i den situation vi befinner oss i idag för att hålla ett optimalt inomhusklimat och en hälsosam och behaglig miljö inne i våra byggnader utan att slösa energi i onödan, blir han ivrig att förklara alla detaljer för mig.

Anders första förslag är att undersöka luftbehandlingsaggregatet för att ta reda på hur länge det har suttit där och varit i drift. Luftbehandlingsaggregat kan hålla väldigt länge utan att prestandan försämras så pass att det blir märkbart i inomhusklimatet. Men om de är äldre än 15 år kan vissa åtgärder vidtas för att förbättra driften. Till exempel kan nya fläktar eller smarta styrda system göra stor skillnad.

Regelbunden underhållning är nyckeln 

Efter flera år i drift finns det en risk att service och underhåll har försummats något. Då har en fläkt samlat på sig damm och partiklar som skulle kunna ha försämrat aggregatets funktionalitet. Att regelbundet underhålla eller bara rengöra fläkten kan ge betydande förbättringar som sänker energiförbrukningen.

Anders förklarar att ett smart styrsystem optimerar användningen av luftbehandlingsaggregatet. Antingen genom en schemalagd drift som speglar den föreslagna användningen av byggnaden eller genom anpassningar utifrån den faktiska närvaron i byggnaden. I det senare fallet är det givare i inomhusmiljön som informerar aggregatet om behovet i byggnaden. Det kan baseras på temperatur, luftkvalitet eller andra parametrar. Luftbehandlingsaggregatet körs då bara för att tillgodose det exakta behovet hela tiden. Detta kommer självfallet spara energi, och utan att det påverkar upplevelsen av inomhusklimatet på något negativt sätt.

Ytterligare något som är värt att fundera på är injusteringen av befintliga produkter som man valt för ventilation, värme och kyla. Har det varit samma hyresgäster i byggnaden sedan ventilationssystemet togs i drift första gången? Har lokalernas ändamål, användning och aktiviteten i dem förändrats? Har byggnaden byggts om eller renoverats? Om det skett några förändringar är Anders rekommendation att se över injusteringen av produkterna och anpassa den för dagens förhållanden och nyttjande av byggnaden.

Se till att luftflödena är anpassade efter det faktiska behovet

Därefter framhåller Anders att det är viktigt att se till att luftflödena är anpassade till det faktiska behovet. När uppvärmning och kylning regleras av andra källor är luftflödet i första hand till för att se till att människorna i byggnaden får frisk luft.

Det är en ganska vanlig missuppfattning att luftflödet måste gå på full hastighet även när det inte finns någon i byggnaden när temperaturen regleras av andra källor. Faktum är att när det inte finns någon i byggnaden kan luftflödet sänkas till en nivå där endast de lagstadgade luftcirkulationskraven möts. Det måste finnas en viss mängd av luft som cirkuleras för att slippa sjuka hus, hög luftfuktighet och störande lukter. För detta är ett behovsstyrt inomhusklimatsystem perfekt. Ventilationen av en byggnad kan schemaläggas så att den matchar närvaron i lokalerna. Systemet blir då optimerat och onödig energiförbrukning kan undvikas.

När värme och kyla distribueras via ett vattenburet system är det ur energisynpunkt viktigt att säkerställa ett lämpligt vattenflöde i systemet så att inte mer vatten än nödvändigt värms upp. Genom att göra noggranna justeringar kan man uppnå detta och samtidigt sköta om pumpar, ventiler och andra komponenter. Dessutom kan luft i vattenburna system bli en energitjuv. Därför är det viktigt att tömma dem på luft.

Smarta styrsystem kan göra stor skillnad

Alla typer av byggnadsapplikationer kan utrustas med smarta styrsystem. Men de största fördelarna ger det kanske i byggnader där det finns krav på inomhusklimatets komfort som till exempel i skolor och kontorsbyggnader. De smarta styrsystem som Swegon erbjuder går visserligen att använda med luftbehandlingsaggregat och rumsenheter av andra märken. Men eftersom våra produkter och system är utvecklade som en helhet – av Anders och många av våra kolleger – uppnås de största fördelarna när våra produkter används tillsammans.

Anders fortsätter med att förklara att det nästan är omöjligt att komma upp i de högre certifieringsnivåerna i byggstandarder som BREEAM, LEED och WELL utan ett smart styrsystem som en del av en värme-, ventilations- och luftkonditioneringslösning. Detta är ingen obetydlig faktor i samband med energiförbrukning och inomhusklimat.

Sist men inte minst råder Anders fastighetsägare, entreprenörer, konsulter och leverantörer att samarbeta öppet kring detta. Det är först då man kan nå långsiktig hållbarhet och energieffektivitet.
Det går inte att ta miste på Anders entusiasm för sitt jobb. Hans kompetens när det gäller att hitta optimala lösningar på ventilation, värme och kyla för varje byggnad är enastående och det är en fröjd att få lyssna till hans expertis. Jag tackar Anders för hans bidrag. På den två timmar långa resan hem från Kvänum till Göteborg tänker jag på allt jag har fått lära mig och på potentialen i energibesparingar som kan realiseras. Med tanke på att byggnader står för 40% av den globala energiförbrukningen är det viktigt att säkerställa att vi gör allt vi kan för att göra dem så hållbara och energieffektiva som möjligt. Och jag har lärt mig att mycket kan göras med små åtgärder.