.jpg?width=75&name=sigvardsson_220628_0008_small_webb%20(1).jpg)
.jpg?width=75&name=magnus%20andersson_550x550%20(1).jpg)
-4.png?width=75&name=MicrosoftTeams-image%20(3)-4.png)
När man ska välja produkter till sitt inomhusklimat är det många saker man måste ta hänsyn till. Det finns många olika produkttyper och varianter men hur gör man för att hitta rätt?
Först behöver man ta reda på vad behovet av inomhusklimatet i byggnaden är och vilka krav som måste uppfyllas. Förutom ventilation och värme, behöver man också veta om det finns behov av kyla och vilka parametrar som ska vara styrande? Var kan produkterna placeras och finns det plats? Hur ser önskemålen ut för integration med övrig inre arkitektur och vilka ljudkrav gäller?
Att få koll på dimensioneringen för att kunna välja rätt
Dimensionering av rumsprodukter kan ske på flera olika sätt men först måste man definiera vad det dimensionerande värdet egentligen är. Om man tittar på exempelvis ett klassrum på 6 x 10 meter där det ska vistas 30 personer och utgår från hygienluftflöden som kan vara 0,35l/s och m2 + 7 l/s, så skulle det ge ett dimensionerat värde på ca 230l/s. Men ofta har man även krav på luftkvalitet som max 1000 ppm koldioxid halt koncentration och med 230l/s, vad blir CO2-halten då? Redan här börjar det bli knepigt att beräkna.
Det är när fler krav och parametrar påverkar dimensioneringen som produktvalsprogrammen kommer in. Ofta har produktvalsprogrammen t. ex en CO2-beräkning. Koldioxidhalten vid den första beräkningen av klassrummet visar att det blir ett för högt värde på 1049 ppm. Med hjälp av beräkningsprogrammet får jag fram att det behövs ytterligare 20 l/s, alltså 250l/s för att hålla 1000 ppm.
Ett annat krav som ofta kan förekomma i kombination med CO2 är en max rumstemperatur eller ett krav på kyleffekt per m2, exempelvis 35W/m2. Med hjälp av beräkningsprogrammet får jag fram att det behövs 290l/s. Nu har vi alltså gått från 230l/s till 290l/s som dimensionerade flöde!
Läs mer om faktorer som påverkar inomhusklimatet och människan
Hitta produkter som passar till systemet
Nästa steg är att titta på förutsättningarna. Vilka system har man att tillgå? Finns vattenburen kyla eller måste hela behovet skötas med luft och vart kan man placera produkten? Även här kan beräkningsprogrammen hjälpa till med att filtrera ut produkter som passar in. Genom att fylla i sina behov får man en mera exakt träfflista.
Val av antal produkter
Har man större luftflöden är det nästan alltid bättre att fördela ut luften på flera produkter istället för att försöka klämma in hela flödet i en och samma produkt. Förutom att minska risken för drag når man större delar av rummen och minskar oventilerade platser. Det är också vanligt med kombinationer av olika produkter i ett och samma rum. I konferensrum till exempel, använder man ofta både luftdon och kylbafflar för att klara av flera olika behov. Med ett bra beräkningsprogram kan man få en bättre bild av ett rum och tydligare se om det blir drag eller ej med en viss produkt. Därigenom får man också hjälp att kunna välja rätt kombination av produkter som blir rätt dimensionerade för just det rummet.
Hur ska rummets klimat styras?
Man måste även fundera på hur systemet ska styras i samband med produktvalet. Ventilerar man med konstanta flöden (CAV) eller vill man anpassa ventilationen efter aktuellt behov (VAV/DCV)? Även här finns det olika produkter som lämpar sig olika bra beroende av hur rummet ska styras.
Vill man värma och kyla med en och samma produkt behöver man studera både värme- och kylfallet, som i exemplet nedan.
T.v. luftflödesdiagram som visar DCV, t.h. inställningsprogram för att styra luftflödet.
Akustikkrav också en del av beräkningen
Ljud är nästan alltid en del av kravspecifikationen där ljudnivån inte får överskrida en maxgräns. För att kunna beräkna ljud är det många saker man behöver ta hänsyn till. Vad är det för typ av rum, hur stort är det och vilken dämpning har man i det? Hur många produkter finns i rummet, var är de placerade och vilket ljud kommer via kanalsystemet? I leverantörernas produktblad finns ofta ljudnivåer redovisade, men det baseras nästan alltid på ett exempelrum med en viss ljuddämpning och det överensstämmer ofta inte med det aktuella rum man själv ska göra beräkningar för. Här kan ett beräkningsprogram göra stor nytta. Att göra komplicerade ljudberäkningar blir inte längre så svårt.
Användning av beräkningsprogram
Att använda beräkningsprogram är bra, ändå finns en del att önska. Idag kan sällan ett och samma program klara av att göra alla beräkningarna, för det krävs ofta att olika program används i kombination. Men genom att få programmen att samverka kan man få en effektivare och säkrare kvalitet på sina lösningar. En smart koppling kan till exempel vara att få ett produktvalsprogram att samarbeta med ett CAD program.
Ett annat problem man ofta ställs inför som utvecklare av en programvara är att hitta lösningar som tillgodoser användarbehovet. Att kunna avväga funktionalitet och möjligheter mot att ha ett beräkningsprogram som är enkelt att förstå och börja använda är en utmaning. Hur man än gör är någon missnöjd, det saknas funktioner säger någon, medan någon annan tycker verktyget är för krångligt. Då kan en lösning vara att ha ett och samma program med olika nivåer för att tillgodose olika typer av användare och även här är det viktigt att programmen hänger ihop så man slipper extrajobbet med att fylla i data flera gånger.
Det viktigaste med ett produktvalsprogram är att det ska vara ett verktyg som hjälper användaren att kunna göra beräkningar enkelt, men framför allt så korrekt som möjligt. Datan som redovisas ska vara rätt oavsett om den är bra eller dålig. Detta så att produktvalen för ett projekt till slut kan göras så bra som möjligt och passar både kundens behov och ger ett behagligt inomhusklimat.
Ett sådant produktvalsprogram är Room Unit Design, där man kan välja rumsprodukter som passar för ett givet rum, läs mer och prova hur det fungerar här.
Swegon har även andra produktvalsprogram för aggregat, takfläktar och inneklimatprodukter, läs mer om dem här.
