Klimatutmaningen ur ett New York City-perspektiv

Klimatdebatten har en tendens att handla mycket om transporter och livsmedelsproduktion. Det med all rätt, det är viktiga områden. Men vi vet att cirka 40% av energiförbrukningen i världen är relaterad till våra byggnader. Så var kan vara ett bättre ställe att få grepp om den här aspekten av klimatutmaningen, och om vad vi kan göra för att lösa den, än New York City Climate Week? Stadens enorma storlek med ikoniska skyskrapor och nu med världens alla beslutsfattare och experter samlade, gör detta till en oerhört intressant plats för att inhämta inspiration och utbyta kunskaper.

Efter att ha besökt klimatveckan, New York City Climate Week, och deltagit i ett flertal diskussioner om hur koldioxidutsläppen från byggnader kan minska, kan jag identifiera ett antal frågor som sticker ut som särskilt intressanta.

Ökade ambitioner – på global nivå

Till att börja med är jag glad att se att New York och USA har så höga ambitioner att lösa klimatkrisen. Ibland tror vi att Nordamerika och Europa är mer olika än lika, framförallt sett till det starka hållbarhetsarbete som är etablerat i Norden. Men, det är tydligt att det finns många intressenter i USA med mycket liknande ambitioner. Delstaten New York har höga ambitioner för att minska koldioxidutsläppen. Policys och regleringar, både kort- och långsiktiga, påminner verkligen om de som finns i flera europeiska länder. Organisationer som NYSERDA och Building Energy Exchange gör betydelsefulla insatser och även fastighetsägare och ingenjörskonsulter deltog i diskussionerna denna vecka.

De praktiska hindren

New York Citys miljardtals kvadratmeter av fastigheter står tillsammans för 70% av stadens utsläpp av växthusgaser. Med den vetskapen är det viktigt att snabbt ställa om till att konstruera och uppföra hållbara byggnader. Majoriteten av de byggnader som finns idag kommer stå kvar även de närmsta decennierna, det gör det absolut nödvändigt att uppgradera dem för att under resterande livslängd endast bidra med låga koldioxidnivåer. Men den typen av ombyggnationer är komplicerade. Den goda nyheten då är att alla intressenter är väl införstådda med just det. Den sämre nyheten är att det idag inte finns några mirakellösningar.

Här är några exempel på de utmaningar vi möter:

  • Infrastrukturen i många av de befintliga byggnaderna är utmanande att konvertera till de framtida lösningarna. I New York City rör det sig framförallt om ånguppvärmning genom gamla lågtrycksrör, decentraliserad direktkyla och avsaknad av kanalsystem för en balanserad ventilation med 100% friskluftstillförsel och värmeåtervinning.
  • I New York City noteras några av världens högsta hyror. Varje kvadratmeter som då avvaras för värme, ventilation och luftkonditionering kan inte längre generera hyresintäkter, vilket negativt påverkar varje ROI-kalkyl.
  • I de höga och stora fastigheterna bor många hyresgäster som i hög grad har olika hyresperioder. Det är knappt möjligt att utrymma en hel byggnad för en vanlig renovering och då har inte det enorma intäktsbortfallet av en utrymning av alla kvadratmetrar tagits i beaktning. Tänk återigen på de höga hyrorna.

    Var finns lösningarna?

    Jag tror att enda vägen framåt är att se utmaningen i ett större perspektiv och se till både energibehovet och till inomhusmiljön för hyresgästerna. Det kommer också att behövas innovativa lösningar, vilket jag tror kräver samarbete längs värdekedjan, mellan fastighetsägare, ingenjörskonsulter och produkt- och systemleverantörer, Swegon bland de sistnämnda.

    Jag är övertygad om att de framtida lösningarna – även för de höga byggnaderna i New York City – oundvikligen måste vara de som vi idag använder vid nybyggnation. Vi behöver bara finna rätt lösningar, tillämpningar och former för att genomföra det. En god nyhet här är att väl beprövad teknik för att utföra jobbet finns tillgänglig redan idag:

  • Vi har lösningar för hydroniska system för kyla och värme med kylmaskins- och värmepumpsystem som använder allt miljövänligare köldmedier, t.ex. naturliga så som propan.
  • Det finns hydroniska distributions- och terminalenheter med låga temperaturer. De utnyttjar alla fördelar med induktion i form av bafflar för ventilation, kyla och värme.
  • Decentraliserade ventilationslösningar som tillför 100% utomhusluft med effektiv värmeåtervinning via Dedicated outdoor air systems (DOAS) finns redan framtagna. De frångår dagens energislöseri samtidigt som de är utrymmeseffektiva.
  • Till allt ovan finns effektiva lösningar för behovsstyrning, vilket avsevärt förbättrar inomhusmiljöns kvaliteté (IEQ) för hyresgästen, samtidigt sjunker energiförbrukningen än mer. Dessutom kan hyresgästerna själva se och reglera inomhusklimatet.

    Att använda nämnda typer av lösningar kommer utan tvekan både uppfylla ambitionerna om minskade koldioxidutsläpp och ge människorna som vistas i byggnaderna en betydligt bättre inomhusmiljö. Vidare kommer detta göra hyresgästerna nöjdare, försvara ytterligare högre hyresnivåer och, inte minst, öka värdet på fastigheterna. Detta är enkelt när vi bygger nytt och när det, i sällsynta fall, går att utrymma hela byggnader. Men, utmaningen kvarstår i stort - hur ska vi kunna hjälpa till med att få dessa lösningar på plats i alla befintliga byggnader? Personligen har jag inte svaret på det än, men vi antar utmaningen.