.jpg?width=75&name=sigvardsson_220628_0008_small_webb%20(1).jpg)
.jpg?width=75&name=magnus%20andersson_550x550%20(1).jpg)
-4.png?width=75&name=MicrosoftTeams-image%20(3)-4.png)
Tänk dig att du går in i en byggnad och nästan direkt känner en obehaglig känsla som är svår att beskriva. Du lyssnar men hör inget buller. Du andas och tycker att luftkvaliteten är bra. När du går ut ur byggnaden försvinner den obehagliga känslan du hade. Kan det ha varit byggnaden som orsakade den här olustkänslan? Ja, tyvärr. Nyligen publicerad forskning har identifierat en möjlig källa till problemet. Det kan vara infraljud, det vill säga ohörbart buller.
Världshälsoorganisationen (WHO) har rapporterat att människor har upplevt vissa medicinska symtom efter att ha vistats en tid inne i specifika byggnader. Man har kunnat fastställa att symtomen kan härledas till explicita byggnader eftersom personer upplever symtomen medan de är i byggnaderna och symtomen minskar eller försvinner när man har lämnat den identifierade miljön. Vanliga upplevda symtom är irritation i näsa och ögon, huvudvärk, luftvägsinfektioner, trötthet, yrsel och illamående, vilket är kallat sjuka hus-syndromet (SBS), en benämning myntad av WHO.
SBS används för att beskriva en situation där personer som vistas i en byggnad upplever allvarliga problem med ohälsa och obehag och symtomen tycks ha ett direkt samband med tiden de är i en viss inomhusmiljö. Tecknen på SBS förvärras ju längre man vistas i den aktuella byggnaden och blir bättre efter att man har lämnat den. Den allmänt spridda förklaringen till SBS är normalt en dålig luftkvalitet. Jämfört med andra uppmätta miljöparametrar har dock senare studier visat att negativt ljud, det vill säga buller, i väsentlig grad bidrar till SBS.
Mer om ljud
Den allmänna uppfattningen är att ljud är någonting som man kan höra. Men i själva verket är ljud luftmolekyler som oscillerar, alltså som rör sig genom tryckvariationer i luften. Molekylernas rörelser aktiverar trumhinnan vilket får människan att registrera dem som ljud. Människoörat kan uppfatta ljud från 20 till 20 000 Hz. Ljud under 20 Hz är inte hörbara för människor och kallas infraljud. Ljud påverkar också material såsom balkar och väggar i en byggnad. De kan börja vibrera med samma frekvens som ljudet och till och med förstärka ljudnivån. Detta inträffar när materialets egenfrekvens sammanfaller med ljudets frekvens.
Den del av SBS som kan relateras till ljud, i synnerhet infraljud, är svår att lägga märke till. Det är ljud som människoörat inte kan uppfatta och det är till och med svårt att mäta lågfrekvent buller i laboratoriemiljö. Infraljud förflyttar sig dessutom genom luften men sprids också som vibrationer i byggmaterial, vilket gör det väldigt svårt att göra någonting åt. Tyvärr är just de lågfrekventa ljuden, eller bullret – infraljudet, nyckelfaktorn bakom sjuka hus-symtomen.
Är det här ett problem?
SBS är som tur är ett rätt ovanligt fenomen. WHO har rapporterat att 10–30% av alla nya byggnader i västvärlden har problem med inomhusmiljökvalitet (IEQ) men alla misslyckas inte till den grad att de blir klassade som byggnader med SBS-problem.
Människor i den moderna delen av världen vistas dessvärre större delen av sin tid inomhus. Därför har IEQ blivit en allt viktigare fråga. De vanligaste parametrarna att ta hänsyn till när det gäller IEQ är temperatur, koldioxidnivåer och luftfuktighet. Man har dock konstaterat, och begripit av ovanstående resonemang, att ljudkvaliteten också är en viktig faktor för att uppnå en hög inomhusmiljökvalitet.
Kvaliteten på inomhusmiljön kan man reglera genom uppvärmning, ventilation och luftkonditionerings– lösningar som drivs av fläktar som styr temperaturen, koldioxidnivåerna och luftfuktigheten. Men dessa lösningar är också kända bullerkällor i sig, framförallt är fläktar i dem kända för att alstra ett påtagligt buller. Så vad kan man göra?
Det centrala verkar vara infraljud
Först och främst är det viktigt att balansera hela fläktenheten och inte bara själva fläkthjulet. Fläktenheten ska även monteras med rätt vibrationsdämpare enligt specifikation. Det är åtgärder som minskar vibrationerna från fläkten och minimerar risken att de överförs till byggnaden via luftbehandlingsaggregatet. Dessutom bör ljuddämpare användas i hela kanalsystemet. Det hjälper i många byggnader men inte alla.
Det bästa sättet att lösa de faktiska bullerproblemen i dag är att skaffa sig mer kunskap och förståelse om fenomenet. En färsk studie pekar på att den fläkt som används i luftbehandlings-aggregatet alstrar infraljud. Ostadiga regioner med höga tryck (röda områden i bilden) identifierades inuti fläkten. De roterade med en period av 20 fläktvarv, vilket ger en ton med en frekvens på 2,4 Hz. En ohörbar låg frekvens kallas som tidigare nämnts för infraljud.
