.jpg?width=75&name=sigvardsson_220628_0008_small_webb%20(1).jpg)
-4.png?width=75&name=MicrosoftTeams-image%20(3)-4.png)
Luftfuktigheten kan ha en positiv inverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande, men när innemiljöer planeras är det fortfarande något som ofta ignoreras. Om inomhusluften är för torr kan det orsaka torr hals och nariga läppar och gör det lättare för virus att spridas. Är det dags att omvärdera luftfuktighetens inverkan och utvärdera samhällskostnaden för att ha byggnader med för torr inomhusluft?
I de flesta utvecklade länder finns det tydliga lagkrav på koldioxidnivåer och termisk komfort, men det finns en tredje dimension som ofta glöms bort - relativ luftfuktighet (RH). Är det för att luftfuktigheten är mindre viktig? Många forskare hävdar tvärtom - att den har en enormt stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande.
Luftfuktighetsnivåerna behöver vara reglerade
Om den relativa fuktighetsnivån är för låg får vi torra ögon, torr hud och nariga läppar och viss forskning tyder till och med på att virusspridningen ökar i takt med att luftfuktigheten sjunker.
Å andra sidan resulterar innemiljöer med för hög luftfuktighet i en tillväxt av mikroorganismer som orsakar andra sjukdomar. För hög luftfuktighet skapar också problem med mögel, vilket inte bara är skadligt för huset i sig utan även för de som bor i det. Med andra ord måste vi reglera luftfuktigheten så att nivåerna varken blir för låga eller för höga.
Problem med för torr luft i norra Europa
I länder med mer tempererat och fuktigt klimat är problemet förstås att luftfuktigheten är för hög under vissa tider på året. Men för låga nivåer är också ett problem. Mätningar visar att under kalla och torra vintrar i norra Europa kan den relativa luftfuktigheten inomhus sjunka till 5–15 % under längre perioder. Detta är särskilt påtagligt på kontor och andra arbetsplatser som saknar naturliga fuktkällor som hjälper till att öka luftfuktigheten inomhus.
Det finns vissa undantag. I Polen måste den relativa luftfuktigheten inomhus vara minst 40 % på arbetsplatser. Det är ett av få europeiska länder där luftfuktigheten regleras systematiskt, åtminstone i systemets projekterings- och genomförandefas.
Varför ignorerar vi luftfuktighet?
Vi har länge vetat om att luftfuktighet kan ha en positiv inverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande. Att andas in fuktig luft och vattenånga har varit en populär egenvårdsbehandling och har också använts på sjukhus under ganska lång tid vid andningssjukdom. Så frågan är varför vi ignorerar denna kunskap när vi ska planera våra innemiljöer?
Vår strävan att undvika sjuka hus, framförallt i de nordiska länderna, har skapat en negativ syn på fukt. För att undvika sjuka hus och mögel har hög luftomsättning rekommenderats, men utan att det funnits några krav för att luftfuktigheten ska fungera som en motvikt. Resultatet har blivit att vi vintertid kan ha extremt torra innemiljöer i Norden.
Luftfuktighet kan vara en tillgång
Vi använder värmeåtervinning i ventilationssystem för att spara den termiska energin. Därutöver startar och stoppar styrsystem automatiskt återvinningen beroende på om vi vill behålla den termiska energin i byggnaden eller få bort den. Vad skulle hända med vår inomhuskomfort om vi behandlade luftfuktigheten som en tillgång och inte bara som ett problem och återvann den och behandlade den på samma sätt som vi gör med termisk energi?
Det är dags att omvärdera luftfuktighet
För torr luft är dåligt för vår hälsa och vårt välbefinnande och är ett problem vi måste ge mer uppmärksamhet för att skapa hälsosamma innemiljöer för alla. Vi måste titta på den egentliga kostnaden för att ha för torr luft inomhus utifrån sjukfrånvaro. För att inte tala om de mänskliga kostnaderna för en dålig hälsa. Är tiden inne att omvärdera luftfuktigheten och behandla den som en tillgång som kan skapa hälsosammare inomhusmiljöer?
