I Sverige finns det drygt 575 000 fritidshus och varje år tillkommer tusentals nya. Det som är gemensamt med flertalet av dessa fritidsbostäder är att de ofta är betydligt enklare i sin konstruktion jämfört med permanentbostäder vilket är en avgörande orsak till att fritidshusen kan utgöra en betydligt större hälsorisk då det gäller radon.
Var kommer radonet ifrån?
Radon kan komma både från mark och från byggnadsmaterial och då främst från blåbetong som var ett vanligt förekommande byggnadsmaterial under 1960 – 1970-tal. Blåbetongen är en typ av lättbetong som främst tillverkades av alunskiffer. Blåbetongen skulle senare visa sig innehålla höga halter av det radioaktiva grundämnet radium som i sin tur bildar alfastrålning och radongas i sin sönderfallskedja.
Radon orsakar lungcancer där ca 500 människor dör av sviterna årligen i Sverige.
Det är dock markradonet som är den i särklass vanligaste orsaken till förhöjda radonvärden i våra svenska bostäder och fritidshus. Radonförekomsten kan variera kraftigt beroende på område, geografiska förutsättningarna och typ av berggrund. Har man egen borrad färskvattenbrunn i ett område med höga halter av markradon så kan radongasen även ta sig in via vattnet och spridas vidare till inomhusluften. Det är främst via luften och inandning som utgör radonets största hälsorisk.
Varför är radon eventuellt en större hälsorisk i en fritidsbostad?
Byggnadsteknik, byggnadsmaterial och ventilation avgör och kan innebära stora skillnader mellan inomhusklimatet och luftkvalitet i en sommarstuga eller Attefallshus jämfört med en permanentbostad. En fritidsbostad är i de flesta fall betydligt enklare i sitt utförande kontra en permanentbostad med mindre isolering, enklare fönster och en konstruktion med mer otätheter där markradonet lättare kan läcka in. Samtidigt är ventilationen ofta bristfällig eller saknas helt och hållet.
Eftersom en riktig och fungerande ventilation i princip alltid är lösningen för att hålla radonproblematiken borta så utgör därför boende i fritidsbostäder en större hälsorisk. Radongasen ackumuleras kvar inomhus på grund av ordentlig ventilation. Genom kontrollerad luftväxling säkerställs att radonhalterna hålls under de rekommenderade gränsvärdena och på en hälsosam nivå. Att bara vädra är inte tillräckligt eftersom radonhalten snabbt stiger då fönster stängs då vädringen upphör.
Radon varken luktar eller syns och det enda sättet att detektera den hälsovådliga radongasen är genom att mäta. Även om man för stunden inte bor varaktigt i sin fritidsbostad så bör ändå en radonmätning göras för att säkerställa att radonvärdena ligger under det gällande gränsvärdet på 200 Bq/m3.
Unga människor är bevisligen mer känsliga och löper en större risk för radonets negativa hälsoeffekter och skadeverkningar. Barn och ungdomar är även mer mottagliga för att drabbas av astma och allergier på grund av fukt och mögel som utgör ytterligare en hälsoproblematik i sommarstugor och gamla torp.
När är det är särskilt viktigt att mäta radon i sin fritidsbostad?
Om fritidshuset ligger på ett angivet högriskområde för radon är det särskilt viktigt att göra en radonmätning. Dessa radonområden är allmän information som finns att tillgå från de flesta kommuner. Värt att tänka på är att höga radonvärden kan vid kortare vistelser ge samma skadeverkningar som motsvarande lägre radonhalt vid mer långvarig exponering.
Vistas man frekvent i sitt fritidshus framför allt under vinterhalvåret bör man definitivt överväga att göra en radonmätning trots att fritidsbostaden kanske inte ligger i ett radonklassat högriskområde. Radonhalterna inomhus stiger ofta under vintern eftersom mer markradon sugs in i bostaden genom otätheter på grund av det undertryck som uppstår då man kanske eldar i sin braskamin. Detta i kombination med att man stänger och tätar till huset under den kalla årstiden och på så sätt minskar den naturliga ventilationen.
Hur gör jag för att mäta Radon?
En radonmätning är enklare än de flesta tror, man placerar helt enkelt ut så kallade ”mätpuckar” på lämpliga ställen i sin fritidsbostad enligt medföljande anvisningar. Det är dock viktigt att mätningen sker under uppvärmningssäsongen, det vill säga mellan oktober till april för ett riktigt resultat. Vissa kommuner kan vara behjälpliga med beställning av mätdosor via miljö- och hälsoskyddskontoren.
Det går även att beställa mätdosor direkt från ett ackrediterat mätlaboratorium eller ett radonsaneringsföretag som ofta också kan utföra radonmätning av inomhusluften på plats samt även vara behjälpliga med eventuella åtgärdslösningar om radonproblem föreligger.
Radonsaneringsföretag och mer information om radonproblematiken kan man hitta på Svensk Radonförenings hemsida. Det finns även information i vår bostadsventilationsguide där vi skriver om radon i bostäder.
Enkla åtgärdslösningar för fritidshus!
För ett fritidshus som inte används som permanentbostad behöver eventuella åtgärder inte vara särskilt komplicerade eller kostsamma. I många fall kan det räcka med ett frånluftsystem eftersom fritidsbostaden kanske mest används under sommarperioden jämfört med en permanentbostad. För permanentbostaden eller ett fritidshus som brukas frekvent under vintertid kan ett FTX värmeåtervinnings-system vara den bästa lösningen för att hålla nere uppvärmningskostnaderna. Framför allt är det viktigt att ventilera sovutrymmen samt toalett och dusch för att även driva bort fukt och lukt samt minimera eventuell mögeltillväxt. En takfläkt eller kryddhyllefläkt kan med fördel kombineras tillsammans med en spiskåpa för att optimera och förenkla installationen.
Läs mer om frisk inomhusluft och hur du kan skapa ett hälsosamt inomhusklimat i våra andra bloggar om Bättre luft hemma.
Kommentarer