Högtemperatursystem kontra behovsstyrning

Högtemperatursystem och behovsstyrda system utgör två ytterligheter när det gäller reglerstrategin för inomhusklimatet i en byggnad. Det ena bygger på enkelhet och det andra på att reglera utifrån behovet som uppstår vid olika tidpunkter.

Grundtanken med högtemperatursystem är att bygga enkla, robusta system, som levererar ett godtagbart inomhusklimat till en låg energiförbrukning. Genom att ha konstantflöde på ventilationen och en relativt hög temperatur på kylvattnet till stora kylbafflar får man ett självreglerande system. Vid ökade värmelaster i rummet stiger temperaturen vilket också ökar den kyleffekt som systemet levererar och temperaturen kan hållas på en acceptabel nivå . Detta gör att man inte behöver ha reglerutrustning monterad på vare sig luft eller vattensidan. När systemet väl är injusterat kommer klimatet i byggnaden bli vad det blir. Genom att hålla temperaturen på tilluft och kylvatten runt 20 grader kan frikyla användas på både luft och vattensidan. Då systemet saknar reglerutrustning blir det robust och enkelt med låga servicekostnader.

Behovsstyrda system (DCV-system) är den andra ytterligheten när det gäller inneklimatsystem. Här används sensorer för att mäta och styra klimatet och mängden luft respektive kyl samt värmeeffekt regleras utifrån behov vid närvaro. Detta gör att systemet tillför luft och kyla/värme till de delar av byggnaden där det behövs och i den mängd som behövs. Systemen är utrustade med börvärdesomställare så användaren kan ställa in den temperatur som denne önskar på sitt kontor. Genom att tillföra kyla/värme/tilluft där det behövs kan energikostnaden hållas nere samtidigt som man kan erbjuda ett individuellt klimat. Eftersom ett behovsstyrt system är utrustat med en mängd sensorer som mäter flera olika parametrar samlar systemet på sig en stor mängd data kring byggnadens användning. Det är även möjligt att följa hur byggnaden mår och fungerar genom överordnade system, vilket kan användas för att t.ex. förutse behov av underhåll.

WISE_Parasol_Miljö

Krav på komforten

Energimässigt är båda lösningarna intressanta att titta på vid byggandet av en fastighet, men en annan viktig faktor är även: Hur blir komforten i lokalerna och hur påverkas människorna som ska arbeta i fastigheten? Mycket fokus har lagts på att hitta pengar vad gäller energibesparingar, vilket naturligtvis fortsatt kommer vara under luppen men som en självklar del. Men nu börjar vi tänka mer hållbart byggande. Hållbart tänkande berör även byggnadens flexibilitet vad gäller att använda ytorna effektivt nu och i framtiden. Här finns också mycket pengar att tjäna på att göra en flexibel layout. Därutöver berörs inte minst människors hälsa och hur produktiva vi är på våra arbetsplatser. Har fastigheten en bra komfort vad gäller ljus, arkitektur, ljud, luftkvalitet och inte minst temperatur så blir vi mer produktiva och presterar bättre.

Ett högtemperatursystem är designat för energieffektivitet och kan inte individanpassas. Ett DCV-system utrustat med en börvärdesställare eller annan typ av interface ger användaren möjlighet att anpassa sin komfort.

Så funkar installation

Ett högtemperatursystem baserar sig traditionellt på relativt stora, långa produkter, detta för att ge en snabb extra kyleffekt om temperaturen stiger. Logistikmässigt och ergonomiskt är det naturligtvis inte optimalt då det blir krångligt att transportera, ställer krav på bygghissens storlek/alternativt kranhantering osv. I ett DCV-system kan man ofta gå ner i storlek på produkterna och dessa kan då ofta hanteras av en till två installatörer samt är lättare att få in på byggarbetsplatsen. En trådlös tekniklösning ger maximal flexibilitet och minimerar risker för felkopplingar. Ett välfungerande överordnat system förenklar injustering av systemet vilket är avgörande för att få ett välfungerande system. Att överväga är också andra typer av installationer som slåss om utrymmet i taket och flexibiliteten vid ombyggnation. Här handlar det om att hitta en flexibilitet för att kunna få rätt belysning, hantera layoutförändringar osv.

Skillnad på underhåll och service

Själva tanken med ett högtemperatursystem är just att underhåll är enkelt då installationen innehåller minimalt med rörliga delar. Servicepersonalen har en och samma grundlösning på varje våning.

DCV kräver mer service och underhåll då systemen innehåller rörliga delar. Det krävs ett bra interface och ett bra överordnat system som gör att man kan få ut information från systemet och utifrån det göra prediktivt underhåll. Här växer fastighetsskötarens kompetens med systemet. Baserar sig sedan DCV-systemet på en bra tekniklösning, som ger en framtida flexibilitet vid förändringar i layout eller utbytesenheter så kommer underhållskostnaderna och ombyggnationskostnaderna minska drastiskt.

Energi

Högtemperatursystem är energieffektiva eftersom frikyla används på både luft- och vattensidan. Att hyresgästerna inte har möjlighet att påverka klimatet gör också att energiförbrukningen kan hållas nere, dock sker detta på bekostnad av komforten. En grundläggande idé är att det går att spara mycket energi genom att plocka bort reglerutrustning så som ventiler, ställdon, sensorer, regulatorer osv som kan krångla och leda till ett system som inte fungerar som det är tänkt. I den bästa av världar fungerar all teknik som det är tänkt och då ger reglerutrustning en energibesparing. Trasiga, fel injusterade eller felaktigt installerade reglerutrustningar kan dock snabbt både leda till högre energiförbrukning och försämrat inomhusklimat.

Ett DCV-system är i grunden väldigt energieffektiv dock kräver t.ex. möjligheten att erhålla ett individuellt klimat att systemet kan distribuera kallare kylvatten. Stora delar av året kan dock de flesta DCV-system också klara sig med frikyla. Vid drift av ett DCV-system har fastighetsägaren också möjlighet att välja hur systemet ska driftas. Väljer man fokus på energibesparing går det att ändra komfortparametrarna så att lägre energiförbrukning erhålls. Fastighetsägaren får en möjlighet att erbjuda hyresgästen olika alternativ när det gäller komfortnivån.

Genom att ett DCV-system samlar på sig information om hur en byggnad används och fungerar går det att optimera systemet för att reducera energiförbrukningen.

I framtiden kommer DCV-systemet bli allt smartare vilket gör att man kan jobba med att minska energiförbrukningen ytterligare utan att tumma på komforten.

CAPEX

När man installerar ett högtemperatursystem lägger man mer pengar på stora rumsprodukter vilka också leder till en högre installationskostnad per rumsprodukt. Dock plockar man bort sensorer, regulatorer, ställdon osv som behövs för att reglera inomhusklimatet. På rumsnivå är kostnaden för ett högtemperatursystem med största sannolikhet lägre än för ett behovsstyrt system. Den totala kostnaden kommer dock till stor del att bestämmas av hur lösningen för att leverera kyla, värme och luft till byggnaden utformas.

 

Sammanfattning: Högtemperatursystem kontra behovsstyrning

3-30-300 regeln brukar användas för att beskriva kostnaderna för ett tjänsteproducerande företag. Den säger att kostnaden för personal är tio gånger högre än kostnader för lokaler och 100 gånger högre än kostnaden för energi. Denna regel kommer mer och mer i fokus när vi vill bygga hållbara fastigheter.

Högtemperatursystem är utvecklade för att ge låg energiförbrukning men framför allt för att vara enkla och robusta. De saknar reglerutrustning som kan krångla men ger trots detta ett inomhusklimat de flesta finner acceptabelt. Vill man generalisera kan man säga att ett högtemperatursystem fokuserar på att hålla nere energi och servicekostnader, d.v.s. 3–30 delen. Genom att kompromissa lite på komforten som slår mot produktiviteten hos de som arbetar i byggnaden – 300 delen av företagets kostnader.

Ett DCV-system fokuserar på energi och komfortkrav. Jämfört med ett högtemperatursystem kräver DCV-system lite mer övervakning på service- och underhållssidan för att fungera väl. För att använda 3-30-300 terminologin kan man säga att DCV-system fokuserar på 3-300 delarna dvs. sänka energiförbrukningen men hålla komforten utifrån aktuellt behov och därmed få nöjda användare. Vad som är bäst ur ett totalekonomiskt perspektiv beror helt på från fall till fall.

Vi tycker det är spännande med dessa två olika strategier när det kommer till ventilationssystem. Vad tänker ni kring detta?

Hör av dig till oss!

 

Kommentera

Få blogguppdateringar direkt till din inbox.