Fyra tips för framgångsrik partnering

Partnering blir ett allt vanligare sätt att gripa sig an stora, komplexa projekt. Vi på Swegon är övertygade om att det är ett utmärkt arbetssätt, och det finns många andra i branschen som håller med. Jacob Westerlund, partneringledare på NCC, berättar om hur han ser på partnering.

NCC har arbetat med att utveckla processen för partnering sedan 2003. Grundprincipen är att beställare, entreprenör, eventuella underentreprenörer och leverantörer bildar ett team specifikt för projektet, som arbetar med gemensam budget och full transparens gentemot varandra, för en öppen dialog och ständigt har projektets bästa i åtanke.

– Det är ett modernt sätt att arbeta och på NCC har vi en väldigt hög andel partneringprojekt. Men det ställer också höga krav på att man bygger ett bra team och att man arbetar på rätt sätt. Det tar också tid för teamet att lära känna varandra och arbeta effektivt tillsammans. Partnering passar som allra bäst vid stora komplexa projekt, eller när man har en serie liknande projekt efter varandra och gruppen utvecklas och lär sig av varje projekt, säger Jacob Westerlund.

Han nämner till exempel sjukhus och badhus som komplexa projekt där NCC alltid vill arbeta med partnering.

– Då blir riskhanteringen tryggare för både beställaren och entreprenören. I projekt utan partnering, med fast pris, får kunden betala för potentiell risk oavsett om den faller ut eller inte. Med partnering, när man får betala för risken enbart om den faller ut, blir affären sundare – men arbetsformen kräver också resurser, tid och engagemang. Vid mindre projekt med låga risker är effekten av partnering inte lika påtaglig, och då kan man istället handla upp på fast pris.

I ett partneringprojekt blir projektet i princip som ett företag i sig, menar Jacob Westerlund.

– De egna företagsidentiteterna suddas ut lite, och man bygger en egen kultur för projektet. Det är viktigt för att skapa dialog, men också för att få ett driv åt rätt håll och skapa en effektiv byggprocess. Med tydliga mandat och tydliga roller undviker man låsningar. Man kan jämföra det med att bygga andan inom ett idrottslag. Min roll som partneringledare är att coacha och stötta den processen. Istället för att hoppas på att en sund kultur uppstår, så styr vi medvetet den dit, berättar Jacob Westerlund.

Jacob Westerlund_NCC

Jacob Westerlund, NCC

För att partnering ska lyckas är det viktigt att parterna sätter upp gemensamma mål, och att alla hjälper varandra att nå målen. Det är också viktigt att alla förstår vad de andra parterna behöver för att lyckas – vad som är viktigt för dem. Det handlar med andra ord om ett förhållningssätt till partners som bygger på goda relationer, öppen dialog och tillit. Fokus måste ligga på det som hjälper projektet i stort framåt, inte på det som enbart är bra för den ena eller andra parten. Alla avtal som skrivs bör "provtryckas" noga för att se om de håller vid svårigheter. Hur förebygger man tillsammans de utmaningar som kan uppstå, och hur hanterar man dem om de faktiskt uppstår?

– Om man inte jobbar proaktivt, om det blir partnering "på låtsas", då uppstår en hel rad problem. Det här ställer lite högre krav på vilka som ska ingå i teamet. Det är inte bara kompetens som styr, utan det är också viktigt att alla inblandade är lösningsorienterade, bra på att föra öppen och ärlig dialog, och att arbeta samverkansinriktat mot de gemensamma målen, avslutar Jacob Westerlund.

4 nyckelfaktorer för lyckad partnering: 

  1. Gemensamma mål, som sätts utifrån beställarens uppdrag och vad som ska levereras.
  2. Gemensam organisation, som består av personer som rekryteras och tränas från parterna i projektet.
  3. Gemensam ekonomi och budget, med öppenhet och transparens, där alla nyckelaktörer tar ansvar för att leverera till rätt kostnad, tid och kvalitet.
  4. Gemensam projektkultur, där alla nyckelaktörer agerar med ett förhållningssätt där dialog, öppenhet, trivsel och samverkan ska gälla.

Kommentera

Få blogguppdateringar direkt till din inbox.