Du får vad du mäter – CO2 kontra VOC

Ofta hör man att en lokal har ”dålig luft” eller att ”syret tagit slut”, men vad är det egentligen vi menar? Och hur reglerar vi ventilationen för att hålla ett behagligt och hälsosamt inomhusklimat?

Den faktor vi människor i regel påverkas mest av när det gäller inomhusklimat är temperaturen i en lokal, och ofta är komfortproblemen egentligen främst ett temperaturproblem. Men även när temperaturen ligger på lagom nivå finns fler faktorer som styr hur vi upplever komforten på kort sikt och hur vår hälsa påverkas långsiktigt.

Luften omkring oss består till strax under 80% av kväve, och cirka 20% syre, och uttrycket ”att syret tagit slut” har inte mycket verklighetsförankring, istället är det den allra sista procenten av luftens innehåll, bestående av bland annat koldioxid och ett antal gaser, som är intressant.

För att sätta ett mått på inomhusklimatets kvalitet används ofta halten av koldioxid, CO2, som ett riktvärde. Måttet omnämns exempelvis i Arbetsmiljöverkets handlingar kring arbetsplatsens utformning, där det anges att en koldioxidhalt under 1 000 ppm (parts per million) ska eftersträvas.

Men vad är det egentligen vi fångar genom att mäta CO2, och kanske ännu viktigare, vad är det vi missar?

CO2 är i dessa sammanhang ett mått som är tydligt att kommunicera och lätt att mäta, och ger en indikation på hur många människor som vistas i lokalen, och framför allt en indirekt fingervisning om andra föroreningar som medföljer mänsklig närvaro, vilka behöver ventileras bort. En CO2-halt på 1 000 ppm eller däröver påverkar vår kognitiva förmåga, med reducerade möjligheter att tillgodogöra sig information och fatta strategiska beslut. Däremot är denna nivå långt ifrån farlig för människokroppen. Det är först mångdubbelt högre halter som påverkar vår hälsa, exempelvis kan nivåer kring 30 000 ppm ge upphov till huvudvärk och det är först nivåer om 70 000 ppm som är livshotande.

Du får vad du mäter_1

Ett alternativt mått på luftkvalitet är VOC, en förkortning för volatile organic compounds, lättflyktiga organiska föreningar. Benämningen är ett samlingsnamn för tusentals olika ämnen som förekommer i vår omgivning. En vanlig VOC-givare för ventilationssystem fångar upp ämnen som avges helt naturligt från oss människor, t.ex. aceton från vår andning och metan som bildas i matsmältningen. Detta gör att VOC-nivåerna förändras i takt med CO2-nivåerna, så båda måtten kan användas för att matcha ventilationssystemet luftomsättning till närvaron i lokalerna.

Du får vad du mäter_2

En viktig skillnad är dock att VOC-givaren dessutom fångar upp en mängd andra, otrevliga föroreningar, som avges från föremål och byggnadsmaterial, t.ex. formaldehyd från färg, alkoholer och aldehyder från lim och lösningsmedel, samt bensen och styren från kopiatorer och datorer.

Du får vad du mäter_3

Genom att reglera inomhusklimatet utifrån VOC-nivå kan ventilationssystemet alltså varva upp när närvarograden i lokalen ökar, precis som ett CO2-reglerande system, men det kan dessutom fånga upp ämnen som frigörs t.ex. då lokalerna städas, väggarna målas om eller en ny soffa kommit på plats. I dessa fall ger CO2-givaren inget utslag, och ett CO2-styrt ventilationssystem varvar följaktligen inte upp för att ventilera bort föroreningarna. Ett ventilationssystem som reglerar på VOC kommer dock snabbt reagera och vädra ur lokalen.

Vad är det då som gör att VOC inte ersatt CO2 som mätetal för luftkvalitet? En anledning är att VOC-nivåerna inte mäts i absoluta ppm-tal på samma sätt som CO2 och alltså är svårare att sätta som gränsvärde. VOC-givaren fångar in tusentals ämnen, och istället för att sätta gränsvärden för alla dessa ämnen kalibreras ständigt VOC-givaren för att urskilja vad som är bakgrundsnivå och vad som är förändringar, alltså tillskott av föroreningar. Det är med andra ord inte lika enkelt att sätta absoluta gränsvärde för VOC. I ett modernt system för behovsstyrd ventilation är dock detta inget problem, VOC-nivån räknas helt enkelt om till CO2-ekvivalenta värden.

Frågan är alltså om vi reglerar på det vi borde mäta, eller det vi brukar mäta? Vill vi ha ett fullgott inomhusklimat är det mycket som talar för VOC som mätvärde!

Swegons system för behovsstyrt inomhusklimatWISE, har ett brett utbud av rumsgivare – däribland WISE IAQ, som finns i både CO2 och VOC-utförande.

Läs mer om Swegon WISE

Källor:

Allen, MacNaughton, Satish, Santanam, Vallarino & Spengler, Associations of Cognitive Function Scores with Carbon Dioxide, Ventilation, and Volatile Organic Compound Exposures in Office Workers: A Controlled Exposure Study of Green and Conventional Office Environments, Environmental Health Perspectives, National Institute of Environmental Health Sciences, USA (https://ehp.niehs.nih.gov/doi/pdf/10.1289/ehp.1510037 )

Ekberg, Luftkvalitet, s 274-275, ur Luft, Swegon Air Academy

Harper, Assessment of the major hazard potential of carbon dioxide (CO2 ), Health and Safety Executive (HSE), UK (http://www.hse.gov.uk/carboncapture/assets/docs/major-hazard-potential-carbon-dioxide.pdf )

Herold, Air quality modules for demand controlled ventilation, Applied Sensor

 

Kommentera

Få blogguppdateringar direkt till din inbox.